Växthusets glöggfas

Nu är det snart dags att natta lusthuset för vintern. Sista tomaterna är skördade därute (en hel månad tidigare än förra året!) men chili finns ännu kvar i massor. Dom får stå därute en liten tid ännu innan jag skördar hela härligheten och lägger på tork. Pelargoner som stått ute i trädgården har flyttat in som mellanlandning, innan vinteridet i La Orangerie väntar. 

Eller nattar och nattar förresten. Det gör jag ju knappt. Växthuset används ju faktiskt hela året, på olika sätt. Nu går vi snart in i en ny fas kan vi väl kalla det då. Glögg- och Glühweinfasen kanske vi kan säga, hellre än odlingsfas. Olika njutning i lusthuset beroende på årstid alltså.

Apropå växthus så har en nära vän gått och beställt sig ett j-dra lyxväxthus på Willab nu. Leverans i december. Ja, vad ska man säga.... Aldrig att jag kommer erkänna för henne att jag är sååå avundsjuk att jag blir blå i ansiktet när ingen ser! Jag kommer bara att le mot henne och låtsas att jag verkligen unnar henne detta paradis....

För inte i världen att jag skulle vilja byta ut mitt härliga växthus - hitforslat på bilsläp av far och annan släkt längst E6:an, vidare påbyggt av sambon med spik och kärlek, mot ett stoooort...lackerat...lyxigt...byggt på mur...

Fast jag hade nog fått plats med både ock på tomten..... Och tills det händer och sker kan jag väl alltid försöka njuta lite glögg och glühwein ute på Skreahills också.

Nu tar vi dom!

Nu jäklar är det krig! Inte något kallt sådant heller, utan skarpt läge. Främmande styrkor har satts in i bekämpandet av icke önskvärda individer. Det känns igen från nyhetsrapporteringen från när och fjärran och nu är det realitet även här.

För jag har bestämt mig för att dom ska bort. Varenda jäkel ska bort innan jag stänger dörrarna om invandrarna inför vintern. Vilka är det då som jag hatar så intensivt att jag tar till biologisk krigsföring? De Vita Flygarna. Mjöllusen.

En hel armé av Encarsia formosa, en parasitstekel, ska försöka göra ett angrepp innan vintern kommer. Lite sent jag vet, men värt ett försök. Annars får dom komma tillbaka till våren så förbereder vi ett nytt anfall.

Att bestämma över liv och död...

Mitt hjärta blöder. Den näst sista av björkarna i min trädgård finns ej längre. Nu ska den få värma oss till nästa år istället för att vara ett tak över mitt växthus. Domen föll samtidigt som grannens stora gran föll för stormen. Då bestämde vi oss för att den fick offras. Grannens fallna gran lämnade då fritt blås inför nästa storm och inte sjutton vågar vi vänta tills dess med att få reda på om den tänkt sig välta över huset, altanen, växthuset eller över den stora fantastiska järneken...

Björken har varit ett vackert blickfång med en fantastisk stam. Tyvärr har den också varit en j-kel som släppt sina grenar ner över växthuset och den har gladeligen låtit hela Hallands fågelstam sitta på dess yttersta västra gren och megaskita ner över glastaket...För att inte tala om hur den på sensommaren bäddat in omgivningen med sina frön.

Det är med delade känslor som jag nu beslutat om dess hädangång, men som sagt, dess ved kommer att värma oss gott när stormarna viner här på västkusten framöver. Jag står annars fullständigt fast vid min övertygelse att man ska tänka många, många gånger innan man fäller ett uppväxt träd!!

Look at me, I´m the captain now!

Människan är ett lustigt folk.

Tittade på en film i eftermiddags som berörde, "Captain Philips". Handlar om de Somaliska "fiskare" som lever som pirater och drar hem pengar genom att ge sig på fartygen i vattnet utanför landet. Återigen känner man sig så tacksam för att man lever i en del av världen där människor är bara sådär hyfsat vardagsknäppa. Vi lever ett liv som är så oerhört priviligerat så att vi tar det för givet.

Vad vill jag ha sagt med detta i kombination med dessa underbara bilder från i somras? Bilder tagna vid Suseåns mynning (ett ställe där folk förresten envisas med att bada nakna, antagligen för att visa, känna och statuera sin frihet)

-Ingenting. Tanken är fri att tolka och gå vidare med.

Ps. Filmen "Captain Philips" är alltså verklighetsbaserad. Kaptenen spelas av Tom Hanks och är väl värd att se.

Pps. Trodde väl aldrig att JAG skulle ge filmtips här....... och inte amerikanska iaf....

Ppps. Mera filmtips...som egentligen ligger närmare mig som TV-tittare...: Chelsea Flower show 2013

Ananassalvia

Ananassalvian, Salvia elegans, har jag för att den är så god att lägga i sallader och i efterrätter. Nä, nu ljög jag... ananassalvia har jag bara för att jag tycker om att krossa bladen mellan fingrarna och känna doften när jag går förbi.

Salvia elegans blommar nu i växthuset

Och så har jag ananassalvia för att jag gillar namnet. En rolig kombination helt enkelt. Ananas och salvia. Lite otippat sådär. Ibland kan det bara vara så enkelt i Landet Trädgård.

Höstens hetta

Sådden av chili i februari har säkrat upp höstens heta behov. Eller heta och heta förresten, bland chilisen finns både heta och mespruttar samt någon mittemellan.

 

'Elefant'

En med mittemellan styrka är 'Elefant' som blivit sommarens favorit! Den spräckliga elefanten växte fort... (ja, när han väl kom igång, inte förrän jag fjäskade med honom i propagatorn i växthuset så grodde han, vägrade gro normalt som de andra...)... mognade tidigt och är alldeles, alldeles lagom i styrka för att lägga i en sallad t.ex. Sådär lagom-modig-svensk-på-Thailandssemester-stark alltså.


Variegerad chili

När sommaren är över och det fortfarande finns chili kvar på plantorna (vilket det säkert kommer att finnas!!) kommer jag att torka dom för att sedan mala dom till chilipulver i kaffekvarnen. Sista pulvret brukar man ta just när det är dags att sätta igång nästa säsong. Lyxigt chiliöverflöd!

'Star flame'

10 olika sorter har det blivit i år, och nästan alla har bott inne i växthuset. Där trivs dom bäst. Några stackars överblivna plantor fick bo i en pallkrage ute men jag är osäker på om dom hinner mogna innan det blir bistrare tider. Två plantor fick stå inne i uterummet (ORANGERIET!!!) och dom tackade med att växa som besatta samt att bjuda in...ullöss!! Tror jag i alla fall att det är, annars är det en korsning mellan ullöss och sköldlöss...men med tanke på att det nog inte finns så....Synpunkter någon? Första gången på alla trädgårdsår, hur som helst, som jag har fått göra den bekantskapen och jag tackar för att det enbart var chilin som hade den usla smaken att välkomna dom.

Löss på chiliblad

Något som är betydligt mycket vackrare än kryp o oknott är chilins blommor. Vackra konstverk, inte konstigt att dom lockar till sig även insekterna vi gillar. Pollinerarna!

Vackraste chiliblomman i år

En sådan variation på blommor, nästa år ska jag komma ihåg att fotografera dom alla. (Sure, minnet!)

Variegerade chilins blomma

'Czechoslovakian black' och gröna 'Jamican Bell'

'Hot Lemon' är en gammal favorit som hängt med i många år. Lätt att känna igen även om man, som jag, ibland slarvar bort namnet på plantan. Frukterna växer först rakt upp i givakt för att sedan vända sig neråt och spana in golvet. Där hänger den sedan, mognar, gulnar och väntar på att någon förbarmar sig. Måste vara en manlig chili......(ok, Jesus var bättre på liknelser..)

Chiliskog med 'Hot Lemon' och 'Elefant'

'Star flame'

'Hot Lemon'

Midnatt råder

Jag vet, det är nästan och närapå natt nu. Jag borde väl ha borstat tanden och hoppat under täcket. Men det går liksom inte...(där kom just någonslags flashback från skolans svenskalektion som sa att man inte kan börja en mening med MEN. Kan man inte det? MEN jag gjorde det ju nyss, då måste det ju gå)...kvällen är så skön, jag vill inte gå in! Jobbade sent ikväll, hem och kolla så att familjen överlevt utan min matlagning, och sedan ut i trädgården. En stunds gräv, plock och fix och nu när jag inte ser ett dugg därute smyger jag in och häller upp ett liiiitet liiiitet glas vin å lägger jag mig på soffan i växthuset.... Min. Egen. Tid.

På G igen

Är det någon trädgårdsbloggare som hinner skriva några ord nu? Nu när det äntligen satt igång och våras?!

Äntligen, äntligen värker det i grävmusklerna. Här fixas det och trixas i det som skall bli uppdaterade arbetshörnan och köksträdgård framöver. Allt i hörnet runt växthuset. Fortsättning följer.....

Förövrigt så blev jag en aning grön av avund idag när sms kom från gammelpäronen. Gårdagen hade spenderats i Keukenhof......

Beskärning av vin och trots av eldningsförbud

Hur har dagen varit då? Jo tack, bara bra.

Årets första trädgårdspilleri. Letat upp en rabatt gömd under höstens lönnlöv, beskurit vinrankan och eldat lite för mys skull under tiden (sambon Insatsledande Brandsoldat var på jobbet så han kunde inte komma med sitt stora pekfinger i eldningsfrågan, jihooooo!!!). Sedan blev det korvgrillning när glöden för trädgårdsarbete falnat och den istället tog sig som bäst på grillen.

Efter den middagen, med goekorv och mozzarellasallad tillsammans med sonskaran, blev det ryggläge en stund på soffan inne i lidret. Ja, jag njöt.

Vy i ryggläge

Vad sambon sa när han ringde hem och jag berättat att jag myseldat under eftermiddagen?
- Jag har ju sagt åt dej att inte tokelda hejvilt i trädgården, och föresten så tål inte grillen att elda i på det viset.....

Nä, visst, sure......Sorry, glömde, den är nog gjord för att ha guldfiskar i.... Ibland vet man inte om man ska skratta eller gråta över förmaningarna man får i all välmening...

Förra säsongens sista tomatskörd i Chrome

Jag är en lydig flicka och gör som AnnaPanna säger. Installerar Google Chrome.  Varför det då? Jo, för hon säger att jag får in mina bilder här på bloggen då. Varför måste jag plötsligt ha chrome till det? är det någonting som jag missat här över julen som hänt i bloggvärlden? Jag blir så trött, varför kan inte saker och ting bara få vara som dom är. Varför alla dessa j-kla "förbättringar" och omorganiserande överallt! Jo, naturligtvis för annars finns inte jobben kvar för alla valpar som sitter och har låtsasjobb i cyberrymden eller på någon annan käck tjänstemannaplats.

Så, kräk för idag och tack Anna, för att du hjälpte mig med problemet jag knappt visste att jag hade.

Det jag hade tänkt skriva och peta in bilder om i gårkväll orkar jag inte längre så bilden jag provar med nu i nya chromevärlden blir en tagen på mina sista växthustomater.

En god rikbärande liten tomat, Ildi. Den får ge frön till detta året också. 

Just det, ni läste rätt. Mina sista växthustomater. Nu sjunger det verkligen på sista refrängen för odlingsåret. Inte för att dom växt därute tills nu utan jag skördade dom i början av december innan smällfrosten slog till och jag flyttade in allt jag hade därute till uterummet (orangeriet!!!!!!) Har märkt att om man skördar sina tomater och låter dom vara kvar på kvisten så eftermognar dom bra och håller sedan länge. Jag har förvarat dom ljust i köket i vanlig rumstemperatur sedan dess. Nu är det som sagt sista kvisten som snart ryker. Och snart är det dags att tänka på nysådd...

När alla vännerna gått hem

 

 När alla vännerna gått hem
och festen är slut för länge sen
och man ligger ensam i sin säng
När alla vännerna gått hem

När alla vännerna gått hem
och dörren har stängts igen
och mörkret det skrämmer igen
När alla vännerna gått hem

Då börjar man tveka att ta nya tag
Ensam i världen, här är jag!
Är jag stark eller svag?
Det spelar ingen roll...
Det spelar ingen roll

När alla vänner är som ljus
När varje sekund känns som en minut
Och när man inte hittar ut
När alla vänner är som ljus

När alla vänner är som ljus
Ljus som brinner ut
När varje veke bär en knut
När alla vänner är som ljus

Då börjar man tveka att ta nya tag
Ensam i världen, här är jag!
Är jag stark eller svag?
Det spelar ingen roll...
Det spelar ingen roll...
Det spelar ingen roll

 

(Gyllene Tider, när det begav sig, eller ni trodde att det var min egen dikt:-))))))

 

Nej, jag tvekar inte.....texten kom bara för mig när jag stod ensam ute i kylan härom kvällen. Då hade Vresrosorna (mina 6 goa trädgårdvänner) precis lämnat mig och jag gick för att blåsa ut ljusen och städa upp efter "invigningen" i mitt växthus. Någon som ser vad ljuset i bilden är sprunget ur? Fundera på det ni. Kerstin som förärade mig denna kreation tyckte iaf att den var klockren till mig och mitt luder....f´låt, lider. Slant på tangenterna.

 

 

Vad härligt att gå in på Annas blogg och läsa hennes upplevelse av kvällen. Hoppa hit och läs själva om det skulle intressera.

In från kylan

Förra veckan njöt jag enormt av all inspiration i nya växthusbibeln. Man ville inte att den skulle ta slut, trots att jag sträckläste som en uthungrad bokstavsnarkoman från pärm till pärm. Försökte att ta det lugnt och spara lite på den... Omöjligt!

 

Har du inget växthus ännu, så vad du än gör, köp absolut inte boken! Om du inte är beredd att göra verklighet av dina drömmar alltså. Jag tror inte att man kan öppna den och glutta ens pytteliiiite utan att bli totalt såld och helt nöd och tvungen att bygga sig ett växthus!

 

 

 

 

Tur att jag redan fått mitt bygge klart annars hade jag gråtit blod av längtan. Nu kunde jag titta på alla hundratals bilder och bara tänka inspiration inför nästa år. Alltid någon liten idé att stjäla och göra sin egen variant på.

 

Här bjuds på några bilder från gårdagen i mitt växthus.

 

Det var bilder från gårdagen det. Soligt men kallt, kvicksilvret gick ner till minus 8 grader här på Västkusten. Idag ser det annorlunda ut därute. Som en bieffekt av kylan börjar sambon gnissla och knorra. Inte av kyla utan av den traditionsenliga surheten över min önskan att hålla frostfritt. Senaste dygnet fick fläkten jobba på bra i växthuset för att hålla temperaturen mellan 3 och 6 grader. Sambon uppskattar inte tilltaget lika mycket som växterna.

Pelargoner, oliver, mandevilla, fuchsior, fikon, rosmarin, citronverbena, eucalyptus, och annat har stortrivts och t.o.m tomat och chiliplantor har stått kvar och gett mig skörd tills idag. Nåja, allt för husfridens skull, så nu har dom fått flytta in i "orangeriet" i stället och framöver blir det även övervintringstältet för en del av växterna.

Efter en solig kall dag spenderade vi kvällen i grannens balja. Sambon som hoppat upp för att ta kortet förstod plötsligt vikten av att hålla frostfritt........

Välkommen december!

Claus Dalby...

...gjorde min dag!

Jag kanske inte klagade precis, men lite sådär nära på. Igår var jag ju lite besviken över mig själv, att jag inte tagit mig den tiden jag bestämt mig för innan i veckan. Tid till en av mina favoritsysselsättningar. Läsa!!

Idag har jag tagit igen förlorad tid. Brevlådan vittjades, brasan tändes och jag försjönk i mig själv bland Claus Dalbys nya växthusbok och annat nyttigt.

Husmorslyx

Nu har jag också gjort det!

Tagit en veckas lyxig husmorssemester såhär på senhösten. Det tycker jag är höjden av mogenhet, nästan snudd på övermoget men strax innan förruttnelsen... Åh! Vad skönt det ska bli. Vide (minsta sonen, om nu någon skulle ha missat det) sa iof i morse att han tyckte att kompisen som har sin semester på Kanarieöarna nog hade det lyxigare.... Vad vet sådana små outvecklade 4-åriga kryp om livet, nähä, DETTA är LYX mina vänner!!

Lyx är att välja tystnaden i mitt lider

Förutom att tvätta, städa och göra ett massa sådant tråkskrutt så hoppas jag på att få tid att samla ihop alla grabbvalparna för en fika eller något annat filosofiskt samkväm, njutbara stunder ute i mitt växthus (vet inte om jag vågar kalla det lider längre...kompisar på besök undrade varför jag kallade det för mitt luder.....) och tid att läsa läsa läsa!

Lyx är att tända ljusen i lidret och gå runt och pillra

Nu ska jag göra en parentes i mitt lyx innan jag tar kvällen (ta kvällen?? säger man så bara i Halland, kan inte komma ihåg att någon uttryckte sig så i Skåne). Parentesen stavas S-T-Ä-D-A-P-Å-F-Ö-R-S-K-O-L-A-N....... (grrrrr, I love kooooperativet...)

Tjing!

Innesittardag

En riktig innesittardag är vad denna lördagen bjudit på. Tack för det, Vädret! Känns som om detta var en sådan dag som man inte behövde göra ett jota. Förutom att tända huset fullt med ljus för alla helgonen har det blivit växthuspill, läsning av sköna gröna tidningar och böcker och några varv till min kompis tvättmaskinen.

Senaste Fixa Vinter innehåller ett riktigt inspirerande reportage om en vinterträdgård i Hjärnarp

Bokhögen som bläddras i just nu

Att gå i växthuset och snipsa bland tomater, chili, pelargoner och annat  i november kan väl göra vem som helst lycklig. Folk med mindre trädgårdsintresse än andra kanske skulle ha slängt dom stackars tomatplantorna för länge sedan och gynnat handlarn istället, men inte jag inte. Så länge dom så sakteliga mognar och ger mig, om inte dom sötaste exemplaren nu när värmen och solen inte hälsar på så ofta, ganska smakeligt goda kärleksäpplen så får dom stå kvar. Tänk att man år efter år är lika tacksam över att kunna gå ut i sin egen trädgård och plocka det man behöver till köket. Det blir liksom aldrig vardag och slentrianmässigt!

Chilin Czechoslovakian Black med Pasilla i bakgrunden

Några chili står också kvar på sparlågemognad i växthuset medan resten av skörden ligger på tork i väntan på att bli chiliflingor till vinterns grytor och annat.

 



Nähä, om jag skulle, apropå goda chili och tomatdoftande vintergrytor, ta och engagera mig i kvällens matlagning. Med sambon dygnsjobbande, äldsta sonen på första egna semestertrippen (London fick den äran), mellansönerna på kompisövernattning respektive flickvänsdejt och lillkvisten förkylningsnedbäddad i sängen misstänker jag att min lördagssupé blir av det enklare slaget... Jag får ta och konsultera kyl och frys.

Jag vill tacka lidret

Där satt den! Nu är mitt lider, min nöjespaviljong, min lekstuga, min växthuspåbyggnad klar. I allafall nästan klart. Fönsterna på tillbyggnaden är inte riktigt isatta, lite målningsarbete kvarstår, några plattor utanför är inte på plats och andra små världsliga ting som ska donas med, men annars så...KLART!

 

Vide sätter spiken

Jag tror inte att någon i min närhet har undgått min salighet över tillblivelsen. Kanske tur att man inte får veta vad folk pratar om när dom pratar mindre fördelaktigt om en. Misstänker att någon kan ha sagt, eller undsluppit sig en tanke, något om att jag tjatat om denna lilla bod. Några kanske har förstått min lycka, andra har möjligen inte förstått storheten i det hela alls...

Hrm...hur ska jag lösa konstruktionen här?

Vad behövdes då på ett ungefär för att förverkliga drömmen? Jo, följande, mellan tummen och stortån:

• Gammalt växthus                                                              0 kr
• Fönster                                                                              0 kr
• Golv (sand och upp o nervända sjöstensplattor)               0 kr
• Byggmaterial (trä, spikerigrejs, takpapp etc)                    ca 3500 kr
• Färg                                                                                   1000 kr
• Plåtarbeten (rännor och vindskiveplåtar)                          1200 kr
• Arbetskostnad                                                                    Avdragsgill....

Ju fler kockar desto...gäller inte här

Med andra ord är kostnaden likvärdig med en biljett till en veckas solsemester. Skillnaden är bara att jag kan sitta här, om inte solsäkert så iallafall regnsäkert, i behagliga temperaturer en sådär 9 månader om året...

Är det inte fäääärdigt snart?!

Tankarna har gått lite åt att eventuellt sätta in övervintringstältet där inne framöver, men jag vet inte om jag vågar ge mig på det. Att jag skulle hålla nollan därinne över vintern på det sättet (med termostatreglerad fläkt ) är jag ganska övertygad om, men det kanske skulle kosta mer än det smakar. Allt beror ju på hur vintern tänker sig att bli. Vad tror ni?

Plåtar och rännor på plats (det är inte jag under lakanet)

Kraftigaste argumentet mot, förutom själva värmefrågan, är att då blir det trångt att servera glöggen därute i december..... Jag vågar påstå att jag har nästan oöverstigliga kval, problem och bekymmer i mitt liv...

Måååste vi ha varje fika i växthuset nu? -Ja. (Denna bild på mina samlade valpar fick jag absolut INTE publicera på nätet. Nähä. Då vet ni det. Attans mej!)

 

Andra behagliga funderingar har ju varit inredningen. Jag ville kunna få plats med en bänk, något att lägga sig på för att fundera vidare, ett bord stort nog för fika, vinglaset och tilltugget, förvaringshyllor, arbetsbänk och naturligtvis VÄXTER.

 



Morsan har boat in lekstugan i stilren plotterstil

Bänkfrågan löste jag med att få upplurat min gamle far på vinden för att leta reda på kökssoffan han fick av min mormor i 50 årspresent för en sisådär 100 år sedan. Problemen hopade sig direkt när det upptäcktes att soffan var en centimeter för bred för att få in i växthuset! Fadern gav då rådet att såga upp de nyinsatta reglarna för ändamålet (det tillåter sig inte att i tryck redogöra för sambons kommentar till det...) Dock ordnade det sig när jag undrade om den inte gick att skruva isär... Svaret på det kan ni ju klura på... Tanken är att den nu (Nu skall läsas som: till sommaren) ska målas och kläs om. Soffan passar alltså på centimetern både i växthuset och till min lilla bak och jag ser fram emot mååånga stunder i ryggläge där!

Utsikt

Bord och det andra jag tänkt har jag klämt in, förvaringshyllor skall snickras på gavelsidan och....nej, säg det inte...det är inte för trångt! Det är drygt dubbelt så stort som innan!

Insikt

 

 

Tack till alla berörda och inblandade....

 

Inte ett öga är torrt