fredag 17 september 2010

Lider av bokstavskombination

Min är HD. Som i höstdepression.


Åh, vad det är härligt när friska vindar viner och regnet smattrar på taket...


Återigen, jag kan inte nog uttrycka mina känslor inför hösten.



Fast det ÄR mysigt att kura in med levande ljus och brasa. Jag tycker ju det. Har bara så inibänken svårt att ställa om i år.

onsdag 15 september 2010

Kungen över Skånes loppor


Det skrivs överallt om att handla sina fynd på loppis.


I alla vita shabby-chic-hem talas om att man fyndar allt second hand. Det är nästan fult att ha ett hem och trädgård med bara nyproducerat...


Härligt att ha en modern pappa. Äntligen modern, ska jag väl säga ;-)))Han har varit Skånes loppiskung de senaste 40 åren. Eller 42, rättare sagt. Han var på auktion när jag föddes (tänk om det funnits mobiltelefon då, så att någon kunde talat om att han fått en dotter) och hittar fortfarande minst en loppis eller auktion i veckan...Det är bara att säga till vad man är ute efter så fixar han det! Helt fantastiskt bortskämt!

tisdag 14 september 2010

Schizo...

Plötsligt skingrar sig molnen. En blå himmel visar sig. Solen värmer igen. Vädret är som en tonåring...

Bränt socker i trädgården.

Som mina uppväxtårs hemlagade godisklubbor av bränt socker. Så doftar min katsura nu.


Fick ett presentkort när jag fyllde ensådärhimlamassaår för 2 år sedan. Jag gick till plantskolan och köpte mig ett katsuraträd. Nu känner jag för första gången doften jag bara läst andra berätta om. Som brödbak. Som pepparkaksbak. För mig är det definitivt barndomens brända socker uppslingrat på gafflar för att slicka i sig som världens godaste klubbor.

Rusk och mejram

Hösten är ett otyg som borde förbjudas. Inser när jag nu skrev detta att jag som är partipolitiskt ointresserad kanske ändå har någonting att komma med inför valet 2010 (You wish, i en annan värld, baby!).


Jag avskyr regn, rusk och blåst. Misstänker att jag inte är ensam om det. Vad jag inte kan förstå är alla dessa röster man hör; - Jag ääälskar dessa höstdagar, med högt, klart väder...Jaha, och när upplever ni dessa dagarna under hösten då? Skiner solen så blåser det, är det uppehåll så regnar det. Eller, ja, nu kanske jag försvann i mina egna argument...NÄ, jag vill ha VÄRME!! Det är allt jag begär.


Underbart att ha sitt växthus att krypa in i när snålblåsten och flygregnet drar runt knutarna.


Att bara gå där (hrm, jag går ju inte så mycket i det, så stort är det inte. Man står mest och snurrar) och peta lite. Vattna. Stoppa något gott i munnen, tomat, djungelgurka,


eller någon god basilika.

Mejram har jag återupptäckt i år föresten. Har haft det i trädgården innan men inte använt speciellt mycket någongång.


Nu har jag bara sått en gnutta i ett litet tråg i växthuset och petat i det i både huvudrätter och desserter. Härligt parfymerad smak. Kan tänka mig att den är som koriandern. Antingen hatar man den eller älskar. Kanske. Funderar på om smaken kanske blir fylligare och mer parfymerad när den fått växa inne i växthuset och inte på friland? Är det därför som jag upplevt en ny smak i år?

torsdag 9 september 2010

Läser en underbar bok

Lånade 'I Kökslandet - Möten mellan mat och trädgård' på biblioteket. Försöker nu hitta den eftersom jag vill ha mitt eget exemplar. Tyvärr verkar den vara utgången från förlaget. Någon som har den och vill bli av med den?


En härlig bok varvad med recept och brevväxling mellan en dansk och en engelskman. Rune Kalf-Hansen och Simon Irvine. En kock och en trädgårdsmästare i ljuv förening. Det är en sådandär bok som man inte vill ska ta slut. Jag vill fortsätta läsa deras tankar och inspireras av utmanande recept. På lördag blir det nog något på bordet som är sprunget ur Kalf-Hansens kreativitet.

"Jag tänket när jag läste igenom det här brevet att dina recept återskapar maten men inte tillfällena. Jag kan se tilllbaka på mina somrar på Läckö och läsa mina ritningar i vetskap om att även med dessa i behåll kan ingen återskapa en enda av dessa trädgårdar".

Gult är fult...


Visst är det så. Men dagliljor med olika gula nyanser har lyckats ta sig in i min trädgård (dom, liksom många andra gulingar...)



Sedan vi flyttade in i vårt gula tegelhus (som fått/håller på att få svarta träinslag istället för dom granna originalbruna från -56...)har dom liksom smygit sig på oss. (Är det förövrigt någon som just i detta nu undrar varför bilderna här hamnat på snedden? Då kan ni fortsätta undra eller skulle ni händelsevis ha en förklaring går det bra att lägga en kommentar...)


Misstänker att dom känner samhörighet med huset.


Något annat kan det inte vara.


Men visst känns det som om solen alltid skiner när man ser alla nyanser av gult och lime.