lördag 25 januari 2014

Look at me, I´m the captain now!

Människan är ett lustigt folk.

Tittade på en film i eftermiddags som berörde, "Captain Philips". Handlar om de Somaliska "fiskare" som lever som pirater och drar hem pengar genom att ge sig på fartygen i vattnet utanför landet. Återigen känner man sig så tacksam för att man lever i en del av världen där människor är bara sådär hyfsat vardagsknäppa. Vi lever ett liv som är så oerhört priviligerat så att vi tar det för givet.


Vad vill jag ha sagt med detta i kombination med dessa underbara bilder från i somras? Bilder tagna vid Suseåns mynning (ett ställe där folk förresten envisas med att bada nakna, antagligen för att visa, känna och statuera sin frihet)

-Ingenting. Tanken är fri att tolka och gå vidare med.


Ps. Filmen "Captain Philips" är alltså verklighetsbaserad. Kaptenen spelas av Tom Hanks och är väl värd att se.

Pps. Trodde väl aldrig att JAG skulle ge filmtips här....... och inte amerikanska iaf....

Ppps. Mera filmtips...som egentligen ligger närmare mig som TV-tittare...: Chelsea Flower show 2013

torsdag 23 januari 2014

Jag, en fågelrasist

Ibland kan jag förstå problematiken kring vilka gäster man vill ha in på sin restaurang eller klubb. Det där som handlar om att man vill ha "rätt klientel". Det är ju ändå ägarens ställe. Liksom... Likväl som han eller hon bestämmer vad som ska serveras borde man få bestämma vilka som serveras. Så att hela konceptet blir så där som man tänkt sig. Liksom....

Inte färgglad precis, men helt ok på min servering
Fast nu, i mitt fall, handlar det inte om färg och form på människor utan fåglar. Jag vill få bestämma vilka som skall serveras vid fågelrestaurangen hemmavid. Skälen är naturligtvis högst egoistiska och handlar inte så mycket om att mitt hjärta blöder för stackars vinterfåglar. Nä, nog kan skator och kråkor flytta söderut dom också om dom vill ha värme och mat. Men inte då! Nä, dom är säkert för lata, hela släktet. "Inte behöver jag flyga flera tusentals mil när fågelbordet i Falkenberg är fullt av godsaker. Jag stannar!", verkar dom skräna. Och vilket bordsskick dom har, flaxar och kraxar och spiller ut. Emellanåt känns det som om jag har någon slafsig pizzeria eller grillkök istället för den Guide Michelinrestaurang jag en gång öppnade. Kan det vara för att jag serverade Jägermeister i trädet i fjol? Det kanske missuppfattades....

Men hallå, det där var ju faktiskt mina dekorationer ni käkar på. Restaurangen ligger några meter längre åt nordöst...
Ja, mina skäl att välja publik är egoistiska. Jag vill sitta inne i stugvärmen  (eller stå i köket och slänga ett halvt öga ut då och då, är kanske närmare sanningen....) och titta ut på små fina, helst färgglada, småfåglar som näpet pickar omkring bland mina generöst serverade fröer och frukter. Min högsta önskan är att få hit domherrar (och då menar jag herrarna, fruarna är inte lika vackra så dom får faktiskt äta på något annat ställe). Kommer dom så får dom VIP-hörnan. Då ska jag mingla med och känna mig som en fåglarnas Alexandra Charles.

onsdag 22 januari 2014

Dags att föröka sig!

Oj, vad duktig jag varit! I helgen var det äntligen dags för stora fröinventeringsdagen. Huller om bullerlådorna med fröer blev städade, sorterade och framför allt  rensades det ut bland gammalt luddriga och nostalgiska fröer. Ja, jisses Amalia, ni läste rätt. Nostalgiska fröer... Jag vågar inte tala om hur gamla fröer jag hade sparat bara för att liksom....äsch...förstår ni så förstår ni!


Fast å andra sidan så har det ju hittats äldre fröer än mina i gamla urgrävningar som faktiskt varit såbara. Kanske inte skulle ha slängt dom ändå. Fast man får väl tänka som med kläderna i garderoben. Har jag inte använt dom på 20 år så kanske jag kan slänga.....

Nu är det inte långt kvar innan det är dags att peta ner de första fröerna inför sommaren. I år har jag tänkt mig mer grönsaker än de senaste åren. Vi får se vad det blir av den tanken.

tisdag 21 januari 2014

Chiliflakes

I helgen blev det koreansk inspiration i grytorna. Bläddrade i  Ica's 'Buffe' och blev sugen när jag kom till reportaget om mästerkockskvinnan Jennies matlagning. Efter lite omdirigerande i receptet och några timmars långkok fick vi njuta av en såå god måltid. Revben a la Bibimbapstyle, marinerad spenat med sesam och gurkkimchi maldes gott ner med en dansk öl!


Burken med chiliflakes tömdes raskt i rätterna, men vad gör väl det när man har hela sommarens skörd torkad på lager. Fram med kaffekvarnen och det maldes så att ungarna hostade i angränsande rum! Denna omgången flakes blev en blandning av sommarens chilifrukter. Vad sägs om........

Hot Lemon

Mörka små godningar från den varigerade chilin

Star Flame

Czechoslovakian Black

Pasilla

....som poesi, va!?




måndag 20 januari 2014

Grönvita tankar

Trodde vi på riktigt att vintern var ett omodernt påhitt som bara fanns förr i tiden? Ja, nästan.


Det kändes faktiskt som hösten skulle övergå i vår, om inte alldeles nu direkt, så iaf strax framöver.


Så lurade vi blev! Förra veckan slutade med ett hejdundrande snöoväder. Eller, iaf lite snö och blåsig vind på en och samma gång.


"Nu känns det som om julen ska komma på riktigt", sa en av sönerna. Själv är jag glad att den är över och borta och inte kommer att närma sig på ett helt år.


Det kliar i grävfingrar och muskler och jag vill bara fortsätta med mina pågående projekt i trädgården. Ut i det varma och gröna!
 

Men, men, det känns oerhört lyxigt att vi haft en sådan lång odlings- och trädgårdssäsong. Tror aldrig att det har hänt att man pillat, planterat och styrt runt i det gröna (och GRÖNT har det varit!) ända tills i december förr.


Sålänge, medan vi nu väntar ut snö och kyla så får man njuta med frösådd, vårlökar och grön litteratur i innevärmen. Bara att härda ut! (Annars får man hoppa av tåget... Som vår verksamhetschef sa när hon talade inför sina anställda....)


Sa jag att det ändå är lite fint och mysigt med allt det vita....?

Helleborus foetiedes är lite smått ledsen över väderomslaget

söndag 19 januari 2014

EU lagen

Vad ska man göra som liten människa och odlare för att dom stackars krakarna i EU-karusellen ska begripa att nya lagen/lagarna är åt skogen? Hur tänker dom egentligen? Jag måste erkänna att det går över mitt förstånd när jag försöker sätta mig in i deras tankar kring nya frö-och plantlagen. Som sagt vad kan man göra förutom att skriva under med sitt namn på namninsamlingslistor?

När jag i helgen satt och inventerade mina fröer och försökte göra någon slags system bland lådorna så hittade jag några gamla påsar jag fått av en Afrikaresande vän (vad lagmänniskorna skulle säga om den importen vågar jag inte ens tänka på...). Presenten var välment men hujamej vad jag ramlar baklänges av skräck när jag öppnar den.... Fröerna var så knasbetade att den blå färgen nästan var floriserande!!! Inte svårt att bli en aning ekologisk av sig.....

Fotografiet kan inte komma i närheten av att återge den lysande blå hinnan på de Afrikanska okrafröerna
Det är ju helt tokigt att Vandana Shiva (se Allt om Trädgård nr 2, sidan 28) ens ska behöva kläcka frasen "Att samla frön är en politisk handling".....

tisdag 7 januari 2014

Färgglada utropstecken

Lika vackert som det enbart gröna i olika toner och former står sig bäst alldeles för sig själv, utan några blommriga färger, lika vackert kan ett färgglatt utropstecken vara....

Iris crysographes  mot daggkåpan
Det är liksom vackrast just här, där och då. I rätt sammanhang. Ibland. Och ibland inte.

Pioner mot bolltistel, kungsljus, idegran och ullvide

måndag 6 januari 2014

Gröna former och färger

Det där med att kombinera olika bladformer hör man ju talas om på längden och tvären i de gröna sammanhangen. Så sant det är. Visst är det vackrast när de runda, bulliga, vassa, pigga, mulliga bladen i olika toner får blandas och spela tillsammans.
 
Visst njuter man mest och bäst när man ser hur grönskan liksom fått till det. Det behövs inga skära, skira och knalliga blommor för att få öga, kropp och själ att njuta. Tvärtom. Ibland. Och ibland inte.
 
Ett litet hörn, sommaren som var

söndag 5 januari 2014

Sparris

Jag tänkte mig att anlägga en sparrisbädd i vår. För en sisådär 10-15 år sedan tänkte jag likadant. Då införskaffades 10 stycken plantor, bädd anlades efter konstens alla regler och hälften planterades. Tyckte att det räckte med fem i landet. Man behöver ganska stor plats om man tänker sig att odla för storkonsumtion. De överblivna plantorna blev skeppade till föräldrarnas grönsaksland i Båstad. Med den förhoppningen att bli bjuden på läckra sparrisrätter även när jag kom dit på besök.

Hur nu allt blev och kom sig så kan man väl säga att av de stora planerna och drömmarna blev inte så mycket. Jag lämnade min älskade trädgård och grönsaksland för vidare vidder (fritt för tolkningar) innan sparrisen blev skördemogen. Vilken tur då att jag adopterade bort några plantor till föräldrarna... jo, fast alltid när jag kommer dit är sparrisen dom skördat just uppäten...

Tången införskaffad
Nu är tanken alltså att jag ska sätta några plantor igen. Bara ett par stycken för ett knappt husbehov. Jag har lärt mig att man bara får titta på dom de första åren. Plantorna behöver krafta till sig innan man börjar skörda. Det kommer att bli en lång väntan....och så misstänker jag att när jag äntligen får börja plocka av dom så kommer nya rön som säger: Skörda första året för Guds skull!!

För att nu sparrisen ska få extra kraft så tänker jag ge dom tång som gödselgött. Sparris ska ju vara en maritim växt från början så lite tång ska väl få dom att njuta och vilja växa som bävrar! Och njuta ska dom få göra. Rätt in i munnen på mej!

lördag 4 januari 2014

Vår, självhushållning och PH- test...

Tycker att man haft vårkänsla i kroppen sedan i höstas. Gräset växer så att man nästan vill gå ut och släppa lös gräsklipparen, buskar och träd knoppas, vissa blommar. Snödropparna blommar snart, i alla fall inne hos grannen.... "-Ingen fara mamma, det blir kanske is till sommaren" lugnar Videkvisten, min 5½ åriga, son mig.

Sitter och småläser i en trädgårdsbok jag drog ner från bokhyllan, Slow gardening av Alys Fowler. Jag stannar upp på sidan om jordens PH-värde. En liten ruta lär mig att göra mitt eget PH-test. Spännande! Det måste jag testa!


Såhär ska man kunna göra:

Hacka 3-4 dl rödkålsblad och koka upp i vatten. Använd sedan kokvattnet som PH- mätare. Rödkålen innehåller ett vattenlösligt färgämne som ska heta flavin och det ändrar färg efter surhetsgrad. Fiffigt!
Lös en msk trädgårdsjord i ½ dl vanligt vatten och tillsätt sedan 3-5 ml (en knapp tsk) av rödkålsvattnet. Sedan är det bara att glutta på vattnet och se vilken färg det fick. Blålila = neutralt, gröngul = basisk och röd = sur.
 
Det måste som sagt testas. Bara för att det roar, inte för att jag har något större behov av att veta hur det ligger till i mina rabatter. Eller?
 
Apropå trädgårdsböcker så hade söta tomten lagt en hård paket på min kudde när jag skulle gå och natta mig på julaftonskvällen. Den är nu lusläst från pärm till pärm och jag har faktiskt börjat om en gång till. För att man kanske missade något i läshasten, och för att jag saknade mandelmannaorden när jag vände bort sista sidan.
 
Mandelmanns självhushållningsbok hade tomten snickrat ihop till mig. Jag måste ha varit snäll!!

 
Litet PS....En sak till var det ju idag, Grattis på födelsedagen, pappa!