söndag 26 februari 2012

Orangeri

Alldeles bara för Helenas Hem och Trädgårds skull kommer här ett "specialreportage" om mitt älskade bästarum (hon ville se det utifrån) :-))


Mitt (jaja, vårt då) uterum som jag vill envisas med att kalla för Orangeriet. Inte för att jag springer runt och kallar det för orangeriet till vardags, det låter lite långt och krystat att säga tycker jag, men det är ett vackert ord att titta på i tryck. I min alldeles vanliga vardagsmun blir det uterum, men i mitt huvud benämns det, tyst så att ingen hör;  Orangeriet. Jag är lite avundsjuk på Marinas Trädgård, hon har hittat ett så fantastiskt ord på sitt växthus. Lugnet. Det låter så vackert och så lätt att säga... "- Nu går jag ut i Lugnet en stund...". Åhhhh...


Rummet med stort O ligger ut mot gatan, men som tur är bor vi vid en vändplats och trots närheten till stranden tar folk andra smidigare vägar när dom skall vandra runt i våra kvarter.
Orangeriet ligger och trynar mot söder och har husets tegelvägg i ryggen mot norr (precis som det ska vara enligt böckerna, arkitekten tänkte på mina behov redan 1956. Fantastiskt. 12 år innan jag föddes.) Här lever vi dagligen (ser ni, nu skrev jag VI!) från februari till oktober. Äter, sover, läser, umgås och odlar.  Mitt i vintern kan våra gäster få sin fördrink serverad härute. Levande ljus och ångande dryck har det brukat vara, har inte provat Jukkasjärvimodellen ännu. Kanske blir det nästa vinters bjudning (passa er Rosenvitfamiljen, stor risk att ni blir försökskaninerna!!!) Jag brukar ofta säga (jag tjatar om det enligt sambon) att vi inte behöver fler rum i huset. Kan undra om jag fortfarande sagt det om vi bara hade haft detta rummet. Hade jag fortfarande hävdat mysfaktorn med fyra älskade söner och en dylik sambo på dryga 25 kvadrat? Nä, det är nog bra att orangeriet finns för vår njutning, så kan vi göra annat på andra kvadrat.




Här lever man verkligen med och nära årstiderna, trots att det är gata utanför och ingen vid skogs- eller havsvy. Här övervintrar oliver, pelargoner, fikon, fuchsior, agapanthus, physalis, agave, rosmarin och annat som behöver frostfritt. I år har jag ju haft ett övervintringstält (hu, vad fult det har varit men funktionellt :-))) för de som velat ha några grader mer (växter pratar jag om nu alltså). Därinne har en termostatreglerad fläkt fått husera. Oliver, fikon, agave och agapanthus m.m har fått stå utanför tältet. Denna vintern har det nog varit en sisådär minus 16 som lägst (tror jag, vi var ju i Thailand när det var som kallast ;-)) och det är precis på gränsen för vad som går att hålla emot frost där inne. De stora fönsterrutorna som täcker två av väggarna är inte isolerade (enkelglas alltså). Däremot är tak och till viss del golvet det.



Med tanke på att ett orangeri från begynnelsen var ett ställe där fint folk vinterförvarade sina citrusväxter borde jag ju verkligen ha någon sådan kan man tycka. Sedan jag blev med detta älskade rum har det endast bott en citrus däri. Tyvärr dog den förra året. Om det är bevis på att jag inte är av slaget fint folk eller om det har andra betydelser spekulerar jag inte i.

Så var det då hur det ser ut utifrån, Helena. Sambon min säger att jag alltid har för långa utläggningar innan jag kommer till saken...skulle inte tro att jag någonsin erkänner att han har rätt. Så här kommer bilder, håll till godo. Vet inte vilket orangeri som det liknar? Kew Gardens? Rosendal? Sofiero? Jag kanske ska ha en omröstning....



Funderar du mer på vad ett orangeri egentligen är? Läs här.






torsdag 23 februari 2012

Dagen i bilder

Sol i hela sinnet idag! Öronen börjar hänga med (Äntligen kan jag höra på mitt knasöra! Att det sedan hörs lite för bra och för mycket är en annan historia, man får ju vara glad för varje förbättring!) och vårkänslorna är på topp! Eftersom jag tänker bädda ner mig i sängen och titta på Halv åtta hos mig och kanske något avsnitt av How to be a Gardener så får nu bilderna här tala för sig själv... Speak out:

Lillkvisten och hans mor spann loss i växthuset. Här får morsan hjälp med att få bort spindelväven från krukorna.


Tulpaner på lök i uterummet (ORANGERIET för bövelen!)

Ett gäng pelargoner fick komma i ny jord och gullades lite med i dag.

Physalisskörd till fikan

Jäklar i min lilla låda om inte brevbäraren kom med godsaker idag också.... Fixa!

När solen börjar att gå ner och övervintrarna är ompysslade för dagen lägger sig imman tung på rutorna i mitt ORANGERI.

onsdag 22 februari 2012

Hur blir man bloggare?

Hur blev det såhär? Att man började blogga om sitt gröna nörderi?

Jag tror att jag får skylla på Allt om Trädgårds chatt i slutet på 90 talet. Om jag minns rätt i dimmorna så var det föregångaren till det som blev forumet sedan. Oj, vad kul det var! Jag kunde sitta uppe sent, när jag borde varit i säng, och chatta med andra trädgårdsknäppisar. Vi skrev om med- och motgångar i trädgården och oftast satt man och skrattde så att tårarna rann. Ganska svårt att förstå för en ickeintresserad tror jag.....

Sen blev det ändringar och chatten lades ner. Forumet kom men det blev liksom inte lika bra.... Eller bra blev det väl, men inte lika personligt.



Fast jag hängde på och har gjort sporadiska besök. Häromdagen loggade jag in och såg att jag faktiskt började mitt bloggande där (minnet är ju hiskeligt dåligt får jag säga.....) för att sedan gå över till en egen hemsida och sedan starta upp Mina Gröna Tankar.

Vad gjorde att ni började blogga? Är det någon som kommer ihåg chatt-tiden på AoT, någon som var med?

onsdag 15 februari 2012

Det börjar ploppa upp

Det är möjligt att det bara är jag som ser den. Chiligrodden. Men för mig är den stooor. Det första som kommer upp i sålådorna möts med en sådan KÄRLEK :-)))))

Ni ser väl...(och då menar jag inte den lilla snäckan som alltid verkar följa med såjorden från Blomsterlandet)

Då får man väl säga att förgroningssäsongen är igång! I år har jag förberett för odling av det som ska förgro nere i källaren med en stålhylla från Cheapy och kallvita lysrör från Biltema (om nu någon tar mina tips till sig och köper dessa så glöm ej att det bara är armaturen som ligger i förpackningen, lysrören köps separat). Det tillsammans med den där kärleken skall väl få de små sådderna att känna sig som kungligheter. Kan undra om dom fattat att alternativet är en enkel  till komposten?

Lysrörsarmatur från Biltema

I höstas fick jag en näve med frö från föräldrarnas Helleborus foetidus. Jag sådde dom i växthuset och lät dom stå där ute tills frosten kom. Då syntes några tendenser till groende och nu sedan dom kommit in i uterummet växer dom fint (här är allt mellan ett par plusgrader till upp mot 20 soliga dagar så någonstans prickar jag väl in idealtemperaturen :-))).

Spirande grenig julros

Såg att senaste numret av Allt om Trädgård hade ett minitest på plantetiketter. Där fanns bl.a pinnar i trä (bambu) från Botanicus, 39 kr för 5 st, Weibulls 35 kr för 10 st och från Nether wallop trading co. finns det i ek, 5 st för 59 kr. För dom pinnarna måste man antingen ha en rejäl plånbok eller ha väldigt få plantor.

På Biltema hittade jag istället en hel påse med 5 kg pinnar för 55 spänn. Och 5 kg är många pinnar! Det räcker t.o.m till att byta ut dom när träet  ruttnar i krukorna (eller varför inte lägga ett lager olja eller lack på den halvan som ska ner i jorden? Miljövänligt sådant naturligtvis.....)  Egentligen har butiken tänkt sig att vi ska använda trästickorna  till att tända brasan med. Och det kan man ju också göra om man vill det.

Spinkeved från Biltema blir finfina odlingspinnar
Blyerts håller bäst på de flesta planteringspinnar

Våren är definitivt kommer till orangeriet (jo, jag vet att det är ett vanligt uterum men jag vill så gärna kalla det vid detta underbara namn, och i bloggvärlden kan man ju försköna och drömma sig bort!) Tulpaner med och utan lök, hyacinter, iris och pärlhyacinter har fått flytta in för att göra familjen glada och lyckliga (misstänker starkt att ingen annan i familjen ens har noterat att där står doftande härliga lökar, men jag tror på att krypa innanför små- och storkarlarnas medvetande och inväva dom i behaglighetskänsla med sådana här medel)

Miscanthus tittar in i vårlökarnas behagliga boning


Tulpanerna står sig länge i uterummet. Ibland när det kommer fingäster för att bälga kaffe får dom komma in på bordet några timmar.

måndag 13 februari 2012

Grönt arv

Man tänker ganska ofta på dom som inspirerat en genom livet. Trots att dom är borta sedan många år lever dom i allra högsta grad i ens värld.

Den som bjöd in mig i odlandets underbara beroende var min mormor. När jag var liten hängde jag mycket med henne. Mormor och morfar bodde precis intill oss i Erikstorp (ett steg upp på åsen i Båstad) och jag kunde gå dit när jag ville. Tilläggas kan är att när jag var liten var det bara sommar, sommar och sommar. Och var det inte det så var det vinter en snabb runda med vallavis av skidåkarsnö.

Jag tar en promenad med min get, som morfar köpte åt mig istället för en hund. Och, nä, Harry Potter var inte på besök, vi hade en sådan bil...
När vi inte satt i hammocken, drickandes saft och spelandes Svälta Räv så petade vi ner fröer i landet. Mest grönsaker, blommor har jag faktiskt inget minne av... emellanåt så tog vi upp en morot, drog av den värsta av jorden på den daggvåta gräsmattan och åt. Det knastrade mellan tänderna och vi njöt av vårt odlande.

Undrar om mormor var medveten om vad hon sådde för frö i sitt lilla barnbarn? Att hon gav den största gåvan hon kunde ge...

Ipad, från tvekan till beroende

Jag är fullkomligt förälskad!


Från att ha tyckt att det var en otroligt onödig pryl till att bli totalberoende på...jag ljuger inte om jag säger 2½ minut.

Jag är beroende av att läsa om trädgård, trädgård, trädgård. Denna lilla älskling förenklar...allt!
Jag säger inget mer, vissa förstår mig, andra skakar på huvudet...

Magkänslan säger mig att detta kommer att bli en livslång kärlek (iaf tills det kommer någon ny revolutionernade teknikpryl om sisådär ett halvår)

lördag 11 februari 2012

Trädgårdens tak

Det talas mycket om trädgårdens tak. Det som ger skydd och trygghet ovanifrån. Som bidrar till rumsligheten. I en trädgård utan uppväxta träd känner man sig i regel oskyddad. Det måste vara maskgenerna i en som ger sig till känna. Visst kan man göra en trädgård ombonad och trygg med plank, pergolor, buskar och annat men att ha en trädkrona högt däruppe som blickpunkt är oslagbart. Som en stor famn. Så att man inte ramlar rakt ut i stora vida himlen.
        
Passande form på Neptunigatan

Vår trädgårds tak är bl.a några björkar, tallar och en gammal järnek, men dess trygga famn står nog vår grenade Herr Fur med fru för. De är stora vida och majestätiska. Dom står där tysta och vakar över oss.  Fur med Fru producerar stoora kottar och låånga barr i massor. Visst kan man bli tokig på kottarna och barren men det gäller ju att hitta användningområden för dessa så att man kan känna sig tacksam för överflödet. Kottarna är ju alltid uppskattade till jul och i arbetet som förskollärare kan man ju alltid hitta användningsområden för dom. Barren räfsas ihop och blir bra underlag i min planterings/arbetshörna. Dom har även fått bli häxkvastar till påsk. 


Huldror och älvor sägs bo i tallar.

När jag läser om tallar funderar jag på om mina vänner är svartallar, Pinus nigra, barrens längd och kottarna tyder på det. Får fråga en tallkännare om en sådan går förbi en dag.

Med tanke på att man hittat tallar som är över 1000 år lär nog dessa stå kvar en stund efter att jag lämnat trädgården och susat ut i stora vida himlen. Om ingen motorsåg hinner före.... I kapitlet "Min man förstår mig inte" eller " Män och deras fantastiska maskiner" skulle man kunna läsa om diskussioner, dragkamper och annat smått och gott ur en trädkramares liv...  (Puss på dej, sambon, om du läser detta!)

onsdag 8 februari 2012

Tulpanstudier

Nu har det varit mycket tulpaner som snurrat runt i huvudet några dagar. Köpte Susanna Roséns "Stora Tulpanboken" häromdagen (239 kr på Adlibris, gillar deras priser.....) Oj, vad massamånga olika det finns! Kan undra varför folk då ska envisas med att fylla trädgårdarna med de ögonallergiframkallande röd-orange-gula.....


En liten favorit jag hittade i boken är Tulipa primulina. En liten vild sötnos. Den kanske man skulle ta och leta reda på. Det gäller att passa sig, man blir lätt nördiserad när man lusläser böcker om en enda art...

Tulipa primulina (bild från Tulipessavages)

Det är nog bäst att jag tar mig i kragen och lugnar mig. Det är bara att titta ut i uterummet på de 150 lökarna som ligger glömda och oplanterade därute. Dom liksom hånler....

Däremot ser jag med tillförsikt fram emot att få se resultatet i lammöronrabatten, där 'Queen of Night' ska sväva som svarta hål över en silverglänsande pöl....Oj,oj,oj!!!

Apropå lökar och nördar. Henrik Zetterlund har börjat blogga om händelser på Gbg Botan. Hoppas på många intressanta inlägg! Spana in.

måndag 6 februari 2012

Funderingar kring ett frö

Många trädgårdstokar blir alldeles äggasjuka nu. Det är någonslags inneboende drivkraft. Man vill se nytt liv spira! Nu är det inte så att jag menar att jag reproducerar mig varje vår (även om folk kan tycka det när man har lite fler barn än de flesta tycker är lagom...:-)) ) utan jag syftar mest på frösådderna. Kan undra hur många frö som sätts i jord bara idag? Med varje frö planteras ju...hopp. Fräckt! Det gillar jag att tänka på.

Fröhus från Hibiscus coccineus

Jag skördade frön från min Hibiscus coccineus häromdagen och nu är några av dom i jorden. Inte vet jag alls hur grobarheten är, om jag sått för tidigt eller om jag skulle kanske ha preparerat dom på något sätt (blötlagt, filat....whatever?). Ser jag dom inte spira inom någon vecka får jag väl prova på något annat sätt. Erfarenheter någon?

Nyutslagen blomma, Hibiscus coccineus

I Thailand häromveckan kom jag till insikt om vilket fantastiskt frö kokosnöten är. När vi flöt runt på en nöt där tänkte jag tanken:

- Lämna aldrig hemmet utan en kokosnöt...

I den finns ju nästan allt man behöver för sin överlevnad. Flytverktyg, om du råkar behöva driva med vågorna till en öde ö, mat, dryck och vilken fantastisk skugga och sedan material till en hydda du får när du planterat kokosen och palmen vuxit upp. Att sambon kom med motfunderingar om hur jag både skulle flyta på nöten och dricka mjölken gjorde mig inte på något vis nedstämd eller mindre lycklig över mitt nya valspråk.

Kokosnötter...f'låt, nöt, på Koh Lipe



lördag 4 februari 2012

Chilidax och gardenboys

Vad gjorde man förr (oj, det är inte längesedan!) när inte internet fanns? Jag minns att jag alltid plågade (?) mina bekanta med att springa och hämta Bonniers Stora Lexikon när det blev tal om något och vi inte visste svaret. Jisses, vad många band man hade. Det tog ju upp halva bokhyllan! Nu slår man bara en sökning på datorn och vips så har man tillgång till tusen gånger fler svar på frågan.....


Idag ramlade jag runt i cybern och fick för mig att leta efter "How to be a gardener". Vet ju att BBC sänt dessa program med Alan Titchmarch och tänkt att någonstans måste jag ju hitta dom. Visst gjorde jag det. Klart att dom låg på You Tube. Och inte hittade jag bara dom programmen utan jag hittade länkar till fler trädgårdsbloggar -som ni alla vet så ger ju det ena det andra på nätet och plötsligt har timmarna gått när man snurrat runt!

Jag hittade bloggen  En trädgårdsälskares betraktelser och denna goa människa har gjort det så enkelt för oss andra!!!!! Hon har lagt ihop knaspusslet av småsnuttar från programmet i spellista! Bara att plugga i HDMI-kabeln, lägga sig i sängen och trycka på play. Så stäng in er framför TV'n (ni har kanske redan gissat var sambon satt en av våra TV apparater.....), lås ut hundar, ungar, gubben och annat otyg och NJUUUUT!!!

How to be a gardener. Säsong 1

How to be a gardener. Säsong 2

Nu är det nästan ok att vara sjuk några dagar till ;-) ( Det där sista VAR ett skämt!)


Vad gör man annars när man sitter inne och tycker lite synd om sig själv och sina små öron (SMÅ???? Dom känns som stora Dumboöron doppade i sirap!). Jo, man skickar iväg ett stackars svärföräldrapar och skaffar såjord till vraket? Det är ju dags att så chili.

Chilin 'Jamaican Bell', omogen och paprikasmakande.

Jag plockar fram mina små fröpåsar med egenskördade frön. Dessa blev det som fick åka ner i jorden idag.
  • Hot Lemon
  • Jamaican Bell
  • Sweet Orange Baby
  • White Fire
  • Variegerade med lila-svarta små chilipluppar
  • Penispepper  

Den variegerade lilla godingen.

Apropå chili. Spana in denna inspirerande Garden guy som lär oss om chiliodling.... Är det konstigt att det finns folk som inte blir glad ända in i märgen av odlandets underbara värld?
http://video.google.com/videoplay?docid=6320912252148666793#docid=-4087074064950073104

Mogen! Vacker att se på och med snällt sting i smaken.

torsdag 2 februari 2012

En lagom dag på Godahopp

Fortsätter på temat värme och sol. Tycker att det kan behövas nu för att mota bort kylfan.

Fikonknopp
Idag ordinerade min läkare en stund i växthuset (tyckte mig iaf höra honom säga det igenom bruset därinne i örgången). Det är som att åka en sväng till Sydafrika. Varma dagar, kalla nätter (Nä, så tokig är jag ännu inte att jag sitter därute på nätterna också!) och en och annan lus.

Fuchsian, 'First Succés' tror att våren är nära. Svårt att vila när livsandarna bara vill partaja!

Mitt på dagen hade jag 22 grader därute och jag behöver väl inte säga hur näsan njuter av växternas och jordens andning. På natten däremot går det sakta ner mot några små stackars plusgrader. Precis som i hemlandet för växthusets invånare, så dom måste var supernöjda!

Potatisblomman, Solanum 'White Charles', längtar också till sommar på riktigt.

Det är nu man får vara lite extra försiktig med vattningen. Har man ihjäl de stackarna på vintern är det oftast nu framöver. Då man tror sig ha kontroll på vinterns temperaturer. Då man ropar hej för att man har besegrat kylan. Fast man så himla väl vet att dom behöver så liiite vatten är det lätt att mesa ur och tycka synd om torrbollarna och skvätta på en extra dos. Och får dom fööör liiite dör dom av det.... Svårt att leka Gud och Skapare i sitt kosmos.

Som svensk är man väl oerhört väl rustad för sitt intresse; Lagom värme, lagom kyla, lagom ljus och lagom vatten.


onsdag 1 februari 2012

Januarisommar

Nu har januari gett mig sol, värme och sommar! Och så kommer man hem till sol och härligt väder här också....fast lite kyligare. En sisådär 40 graders skillnad. (Att jag fått ytter- och innerörsinflammationer, kortison och penicillin, och har så ont att jag skriker och inte kan gå ut i det fina vädret tänker jag inte ens nämna, då har det onda liksom vunnit!) 
Longtailbåtar på Koh Lipe, Sunrise Beach

Vi har farit runt i den Thailändska arkipelagen de senaste veckorna. Koh Jum, Koh Lipe och Koh Lanta har fått sig påhälsningar av oss.

Ko Jum (Koh Pu)
Underbara Koh Lipe är en favoritö som vi varit på innan. Vi tänkte stanna där bara några dagar men det blev en hel vecka tillslut. Koh Jum en liten fin pytteö där vi bodde på en strand bland gummiträden. Total avslappning! Och Koh Lanta...är Koh Lanta. PRO's största utflyktsmål. Dit åkte vi sista veckan enbart för att shoppa lite innan vi for hem.

Varför lägga mer krut på sin trädgård än såhär....Rasande vackert är det ju!

Thailändare i allmänhet är väl inte världskända för sitt trädgårdsintresse. En enda gång har jag sett en privat anlagd trädgård i Thailand. Det var på Koh Muk där den verkligen stod ut i grannskapet. Träd, små dammar med lotusblommor och färgstämt anlagt. Varför är inte människan programmerad för att vilja ha fint runt omkring sig....det tänker man mååånga gånger i Thailand (jodå, även här hemma :-)))) Där finns ju alla möjligheter.


Varje gång vi varit iväg neråt det hållet har jag förbannat mig själv att jag inte lyckats hitta någon bok som har samlat alla träd och växter. Man vill ju liksom ha namn på allt man ser (underligt behov egentligen). På Koh Lanta gick vi en sväng i regnskogen med en guide. Här ska man pumpa honom på svaren, tänkte jag. Han tänkte nog mest att det var en tjatig farang. För inte visste han svar på vad några träd eller växter hette. Utom Banyanträdet då, för det pekade han minsann ut varenda gång vi gick förbi ett, så det var han stolt och lycklig över att kunna. Annars var allt annat "no name" och "monkey fruit"....

Banyanträd, en fikonsläkting

När jag så hamnade i bokshoppen på flygplatsen (den fanns både på Krabi och i Bangkok) hittade jag den. Boken. A field guide to Tropical plants of Asia. Det blev 10 timmars studier på hemvägen.


Medan jag varit borta har Livet på Solsidan  gett mig en Liebster Blog award. Tackar ödmjukast!


Liebster är ett tyskt ord som betyder "käraste" och utnämningen ges endast till bloggar med färre än 200 följare/prenumeranter.

När man får utmärkelsen ska man göra följande: -Tacka den som gett dig utmärkelsen och länka.
- Skriva ner de 5 bloggar man vill lämna awarden vidare till och låta dom veta det genom att lämna en kommentar hos dem.
- Och hoppas att de utvalda vill lämna utmärkelsen vidare :)

Vem ska jag nu skicka den vidare till då? Det finns ju så många man läser lite då och då.... Dom jag mest frekvent tittar in till och följer blir dom nominerade:

- Rosenvit
- Mina Rum
- Spirande Grönt
- Annas Lilla Flora
- Jord under naglarna

och så tjuvar jag till mig en extra som Maris Trädgård får, men då måste du skriva lite oftare, Mari, annars tar jag tillbaka den :-)))!!!!

Koh Lipes grannaste dypöl!