När alla vännerna gått hem

 

 När alla vännerna gått hem
och festen är slut för länge sen
och man ligger ensam i sin säng
När alla vännerna gått hem

När alla vännerna gått hem
och dörren har stängts igen
och mörkret det skrämmer igen
När alla vännerna gått hem

Då börjar man tveka att ta nya tag
Ensam i världen, här är jag!
Är jag stark eller svag?
Det spelar ingen roll...
Det spelar ingen roll

När alla vänner är som ljus
När varje sekund känns som en minut
Och när man inte hittar ut
När alla vänner är som ljus

När alla vänner är som ljus
Ljus som brinner ut
När varje veke bär en knut
När alla vänner är som ljus

Då börjar man tveka att ta nya tag
Ensam i världen, här är jag!
Är jag stark eller svag?
Det spelar ingen roll...
Det spelar ingen roll...
Det spelar ingen roll

 

(Gyllene Tider, när det begav sig, eller ni trodde att det var min egen dikt:-))))))

 

Nej, jag tvekar inte.....texten kom bara för mig när jag stod ensam ute i kylan härom kvällen. Då hade Vresrosorna (mina 6 goa trädgårdvänner) precis lämnat mig och jag gick för att blåsa ut ljusen och städa upp efter "invigningen" i mitt växthus. Någon som ser vad ljuset i bilden är sprunget ur? Fundera på det ni. Kerstin som förärade mig denna kreation tyckte iaf att den var klockren till mig och mitt luder....f´låt, lider. Slant på tangenterna.

 

 

Vad härligt att gå in på Annas blogg och läsa hennes upplevelse av kvällen. Hoppa hit och läs själva om det skulle intressera.