Det börjar ploppa upp

Det är möjligt att det bara är jag som ser den. Chiligrodden. Men för mig är den stooor. Det första som kommer upp i sålådorna möts med en sådan KÄRLEK :-)))))

Ni ser väl...(och då menar jag inte den lilla snäckan som alltid verkar följa med såjorden från Blomsterlandet)

Då får man väl säga att förgroningssäsongen är igång! I år har jag förberett för odling av det som ska förgro nere i källaren med en stålhylla från Cheapy och kallvita lysrör från Biltema (om nu någon tar mina tips till sig och köper dessa så glöm ej att det bara är armaturen som ligger i förpackningen, lysrören köps separat). Det tillsammans med den där kärleken skall väl få de små sådderna att känna sig som kungligheter. Kan undra om dom fattat att alternativet är en enkel  till komposten?

Lysrörsarmatur från Biltema

I höstas fick jag en näve med frö från föräldrarnas Helleborus foetidus. Jag sådde dom i växthuset och lät dom stå där ute tills frosten kom. Då syntes några tendenser till groende och nu sedan dom kommit in i uterummet växer dom fint (här är allt mellan ett par plusgrader till upp mot 20 soliga dagar så någonstans prickar jag väl in idealtemperaturen :-))).

Spirande grenig julros

Såg att senaste numret av Allt om Trädgård hade ett minitest på plantetiketter. Där fanns bl.a pinnar i trä (bambu) från Botanicus, 39 kr för 5 st, Weibulls 35 kr för 10 st och från Nether wallop trading co. finns det i ek, 5 st för 59 kr. För dom pinnarna måste man antingen ha en rejäl plånbok eller ha väldigt få plantor.

På Biltema hittade jag istället en hel påse med 5 kg pinnar för 55 spänn. Och 5 kg är många pinnar! Det räcker t.o.m till att byta ut dom när träet  ruttnar i krukorna (eller varför inte lägga ett lager olja eller lack på den halvan som ska ner i jorden? Miljövänligt sådant naturligtvis.....)  Egentligen har butiken tänkt sig att vi ska använda trästickorna  till att tända brasan med. Och det kan man ju också göra om man vill det.

Spinkeved från Biltema blir finfina odlingspinnar

Blyerts håller bäst på de flesta planteringspinnar

Våren är definitivt kommer till orangeriet (jo, jag vet att det är ett vanligt uterum men jag vill så gärna kalla det vid detta underbara namn, och i bloggvärlden kan man ju försköna och drömma sig bort!) Tulpaner med och utan lök, hyacinter, iris och pärlhyacinter har fått flytta in för att göra familjen glada och lyckliga (misstänker starkt att ingen annan i familjen ens har noterat att där står doftande härliga lökar, men jag tror på att krypa innanför små- och storkarlarnas medvetande och inväva dom i behaglighetskänsla med sådana här medel)

Miscanthus tittar in i vårlökarnas behagliga boning



Tulpanerna står sig länge i uterummet. Ibland när det kommer fingäster för att bälga kaffe får dom komma in på bordet några timmar.

Grönt arv

Man tänker ganska ofta på dom som inspirerat en genom livet. Trots att dom är borta sedan många år lever dom i allra högsta grad i ens värld.

Den som bjöd in mig i odlandets underbara beroende var min mormor. När jag var liten hängde jag mycket med henne. Mormor och morfar bodde precis intill oss i Erikstorp (ett steg upp på åsen i Båstad) och jag kunde gå dit när jag ville. Tilläggas kan är att när jag var liten var det bara sommar, sommar och sommar. Och var det inte det så var det vinter en snabb runda med vallavis av skidåkarsnö.

Jag tar en promenad med min get, som morfar köpte åt mig istället för en hund. Och, nä, Harry Potter var inte på besök, vi hade en sådan bil...

När vi inte satt i hammocken, drickandes saft och spelandes Svälta Räv så petade vi ner fröer i landet. Mest grönsaker, blommor har jag faktiskt inget minne av... emellanåt så tog vi upp en morot, drog av den värsta av jorden på den daggvåta gräsmattan och åt. Det knastrade mellan tänderna och vi njöt av vårt odlande.

Undrar om mormor var medveten om vad hon sådde för frö i sitt lilla barnbarn? Att hon gav den största gåvan hon kunde ge...

Ipad, från tvekan till beroende

Jag är fullkomligt förälskad!

Från att ha tyckt att det var en otroligt onödig pryl till att bli totalberoende på...jag ljuger inte om jag säger 2½ minut.

Jag är beroende av att läsa om trädgård, trädgård, trädgård. Denna lilla älskling förenklar...allt!

Jag säger inget mer, vissa förstår mig, andra skakar på huvudet...

Magkänslan säger mig att detta kommer att bli en livslång kärlek (iaf tills det kommer någon ny revolutionernade teknikpryl om sisådär ett halvår)

Trädgårdens tak

Det talas mycket om trädgårdens tak. Det som ger skydd och trygghet ovanifrån. Som bidrar till rumsligheten. I en trädgård utan uppväxta träd känner man sig i regel oskyddad. Det måste vara maskgenerna i en som ger sig till känna. Visst kan man göra en trädgård ombonad och trygg med plank, pergolor, buskar och annat men att ha en trädkrona högt däruppe som blickpunkt är oslagbart. Som en stor famn. Så att man inte ramlar rakt ut i stora vida himlen.
        

Passande form på Neptunigatan

Vår trädgårds tak är bl.a några björkar, tallar och en gammal järnek, men dess trygga famn står nog vår grenade Herr Fur med fru för. De är stora vida och majestätiska. Dom står där tysta och vakar över oss.  Fur med Fru producerar stoora kottar och låånga barr i massor. Visst kan man bli tokig på kottarna och barren men det gäller ju att hitta användningområden för dessa så att man kan känna sig tacksam för överflödet. Kottarna är ju alltid uppskattade till jul och i arbetet som förskollärare kan man ju alltid hitta användningsområden för dom. Barren räfsas ihop och blir bra underlag i min planterings/arbetshörna. Dom har även fått bli häxkvastar till påsk. 

Huldror och älvor sägs bo i tallar.

När jag läser om tallar funderar jag på om mina vänner är svartallar, Pinus nigra, barrens längd och kottarna tyder på det. Får fråga en tallkännare om en sådan går förbi en dag.

Med tanke på att man hittat tallar som är över 1000 år lär nog dessa stå kvar en stund efter att jag lämnat trädgården och susat ut i stora vida himlen. Om ingen motorsåg hinner före.... I kapitlet "Min man förstår mig inte" eller " Män och deras fantastiska maskiner" skulle man kunna läsa om diskussioner, dragkamper och annat smått och gott ur en trädkramares liv...  (Puss på dej, sambon, om du läser detta!)

Tulpanstudier

Nu har det varit mycket tulpaner som snurrat runt i huvudet några dagar. Köpte Susanna Roséns "Stora Tulpanboken" häromdagen (239 kr på Adlibris, gillar deras priser.....) Oj, vad massamånga olika det finns! Kan undra varför folk då ska envisas med att fylla trädgårdarna med de ögonallergiframkallande röd-orange-gula.....

En liten favorit jag hittade i boken är Tulipa primulina. En liten vild sötnos. Den kanske man skulle ta och leta reda på. Det gäller att passa sig, man blir lätt nördiserad när man lusläser böcker om en enda art...

Tulipa primulina (bild från Tulipessavages)

Det är nog bäst att jag tar mig i kragen och lugnar mig. Det är bara att titta ut i uterummet på de 150 lökarna som ligger glömda och oplanterade därute. Dom liksom hånler....

Däremot ser jag med tillförsikt fram emot att få se resultatet i lammöronrabatten, där 'Queen of Night' ska sväva som svarta hål över en silverglänsande pöl....Oj,oj,oj!!!

Apropå lökar och nördar. Henrik Zetterlund har börjat blogga om händelser på Gbg Botan. Hoppas på många intressanta inlägg! Spana in.

Funderingar kring ett frö

Många trädgårdstokar blir alldeles äggasjuka nu. Det är någonslags inneboende drivkraft. Man vill se nytt liv spira! Nu är det inte så att jag menar att jag reproducerar mig varje vår (även om folk kan tycka det när man har lite fler barn än de flesta tycker är lagom...:-)) ) utan jag syftar mest på frösådderna. Kan undra hur många frö som sätts i jord bara idag? Med varje frö planteras ju...hopp. Fräckt! Det gillar jag att tänka på.

Fröhus från Hibiscus coccineus

Jag skördade frön från min Hibiscus coccineus häromdagen och nu är några av dom i jorden. Inte vet jag alls hur grobarheten är, om jag sått för tidigt eller om jag skulle kanske ha preparerat dom på något sätt (blötlagt, filat....whatever?). Ser jag dom inte spira inom någon vecka får jag väl prova på något annat sätt. Erfarenheter någon?

Nyutslagen blomma, Hibiscus coccineus

I Thailand häromveckan kom jag till insikt om vilket fantastiskt frö kokosnöten är. När vi flöt runt på en nöt där tänkte jag tanken:

- Lämna aldrig hemmet utan en kokosnöt...

I den finns ju nästan allt man behöver för sin överlevnad. Flytverktyg, om du råkar behöva driva med vågorna till en öde ö, mat, dryck och vilken fantastisk skugga och sedan material till en hydda du får när du planterat kokosen och palmen vuxit upp. Att sambon kom med motfunderingar om hur jag både skulle flyta på nöten och dricka mjölken gjorde mig inte på något vis nedstämd eller mindre lycklig över mitt nya valspråk.

Kokosnötter...f'låt, nöt, på Koh Lipe

Chilidax och gardenboys

Vad gjorde man förr (oj, det är inte längesedan!) när inte internet fanns? Jag minns att jag alltid plågade (?) mina bekanta med att springa och hämta Bonniers Stora Lexikon när det blev tal om något och vi inte visste svaret. Jisses, vad många band man hade. Det tog ju upp halva bokhyllan! Nu slår man bara en sökning på datorn och vips så har man tillgång till tusen gånger fler svar på frågan.....

Idag ramlade jag runt i cybern och fick för mig att leta efter "How to be a gardener". Vet ju att BBC sänt dessa program med Alan Titchmarch och tänkt att någonstans måste jag ju hitta dom. Visst gjorde jag det. Klart att dom låg på You Tube. Och inte hittade jag bara dom programmen utan jag hittade länkar till fler trädgårdsbloggar -som ni alla vet så ger ju det ena det andra på nätet och plötsligt har timmarna gått när man snurrat runt!

Jag hittade bloggen  En trädgårdsälskares betraktelser och denna goa människa har gjort det så enkelt för oss andra!!!!! Hon har lagt ihop knaspusslet av småsnuttar från programmet i spellista! Bara att plugga i HDMI-kabeln, lägga sig i sängen och trycka på play. Så stäng in er framför TV'n (ni har kanske redan gissat var sambon satt en av våra TV apparater.....), lås ut hundar, ungar, gubben och annat otyg och NJUUUUT!!!

How to be a gardener. Säsong 1

How to be a gardener. Säsong 2

Nu är det nästan ok att vara sjuk några dagar till ;-) ( Det där sista VAR ett skämt!)

Vad gör man annars när man sitter inne och tycker lite synd om sig själv och sina små öron (SMÅ???? Dom känns som stora Dumboöron doppade i sirap!). Jo, man skickar iväg ett stackars svärföräldrapar och skaffar såjord till vraket? Det är ju dags att så chili.

Chilin 'Jamaican Bell', omogen och paprikasmakande.

Jag plockar fram mina små fröpåsar med egenskördade frön. Dessa blev det som fick åka ner i jorden idag.

• Hot Lemon
• Jamaican Bell
• Sweet Orange Baby
• White Fire
• Variegerade med lila-svarta små chilipluppar
• Penispepper  

Den variegerade lilla godingen.

Apropå chili. Spana in denna inspirerande Garden guy som lär oss om chiliodling.... Är det konstigt att det finns folk som inte blir glad ända in i märgen av odlandets underbara värld?
http://video.google.com/videoplay?docid=6320912252148666793#docid=-4087074064950073104

Mogen! Vacker att se på och med snällt sting i smaken.

En lagom dag på Godahopp

Fortsätter på temat värme och sol. Tycker att det kan behövas nu för att mota bort kylfan.

Fikonknopp

Idag ordinerade min läkare en stund i växthuset (tyckte mig iaf höra honom säga det igenom bruset därinne i örgången). Det är som att åka en sväng till Sydafrika. Varma dagar, kalla nätter (Nä, så tokig är jag ännu inte att jag sitter därute på nätterna också!) och en och annan lus.

Fuchsian, 'First Succés' tror att våren är nära. Svårt att vila när livsandarna bara vill partaja!

Mitt på dagen hade jag 22 grader därute och jag behöver väl inte säga hur näsan njuter av växternas och jordens andning. På natten däremot går det sakta ner mot några små stackars plusgrader. Precis som i hemlandet för växthusets invånare, så dom måste var supernöjda!

Potatisblomman, Solanum 'White Charles', längtar också till sommar på riktigt.

Det är nu man får vara lite extra försiktig med vattningen. Har man ihjäl de stackarna på vintern är det oftast nu framöver. Då man tror sig ha kontroll på vinterns temperaturer. Då man ropar hej för att man har besegrat kylan. Fast man så himla väl vet att dom behöver så liiite vatten är det lätt att mesa ur och tycka synd om torrbollarna och skvätta på en extra dos. Och får dom fööör liiite dör dom av det.... Svårt att leka Gud och Skapare i sitt kosmos.

Som svensk är man väl oerhört väl rustad för sitt intresse; Lagom värme, lagom kyla, lagom ljus och lagom vatten.

Januarisommar

Nu har januari gett mig sol, värme och sommar! Och så kommer man hem till sol och härligt väder här också....fast lite kyligare. En sisådär 40 graders skillnad. (Att jag fått ytter- och innerörsinflammationer, kortison och penicillin, och har så ont att jag skriker och inte kan gå ut i det fina vädret tänker jag inte ens nämna, då har det onda liksom vunnit!) 

Longtailbåtar på Koh Lipe, Sunrise Beach

Vi har farit runt i den Thailändska arkipelagen de senaste veckorna. Koh Jum, Koh Lipe och Koh Lanta har fått sig påhälsningar av oss.

Ko Jum (Koh Pu)

Underbara Koh Lipe är en favoritö som vi varit på innan. Vi tänkte stanna där bara några dagar men det blev en hel vecka tillslut. Koh Jum en liten fin pytteö där vi bodde på en strand bland gummiträden. Total avslappning! Och Koh Lanta...är Koh Lanta. PRO's största utflyktsmål. Dit åkte vi sista veckan enbart för att shoppa lite innan vi for hem.

Varför lägga mer krut på sin trädgård än såhär....Rasande vackert är det ju!

Thailändare i allmänhet är väl inte världskända för sitt trädgårdsintresse. En enda gång har jag sett en privat anlagd trädgård i Thailand. Det var på Koh Muk där den verkligen stod ut i grannskapet. Träd, små dammar med lotusblommor och färgstämt anlagt. Varför är inte människan programmerad för att vilja ha fint runt omkring sig....det tänker man mååånga gånger i Thailand (jodå, även här hemma :-)))) Där finns ju alla möjligheter.

Varje gång vi varit iväg neråt det hållet har jag förbannat mig själv att jag inte lyckats hitta någon bok som har samlat alla träd och växter. Man vill ju liksom ha namn på allt man ser (underligt behov egentligen). På Koh Lanta gick vi en sväng i regnskogen med en guide. Här ska man pumpa honom på svaren, tänkte jag. Han tänkte nog mest att det var en tjatig farang. För inte visste han svar på vad några träd eller växter hette. Utom Banyanträdet då, för det pekade han minsann ut varenda gång vi gick förbi ett, så det var han stolt och lycklig över att kunna. Annars var allt annat "no name" och "monkey fruit"....

Banyanträd, en fikonsläkting

När jag så hamnade i bokshoppen på flygplatsen (den fanns både på Krabi och i Bangkok) hittade jag den. Boken. A field guide to Tropical plants of Asia. Det blev 10 timmars studier på hemvägen.

Medan jag varit borta har Livet på Solsidan  gett mig en Liebster Blog award. Tackar ödmjukast!

Liebster är ett tyskt ord som betyder "käraste" och utnämningen ges endast till bloggar med färre än 200 följare/prenumeranter.

När man får utmärkelsen ska man göra följande: -Tacka den som gett dig utmärkelsen och länka.
- Skriva ner de 5 bloggar man vill lämna awarden vidare till och låta dom veta det genom att lämna en kommentar hos dem.
- Och hoppas att de utvalda vill lämna utmärkelsen vidare :)

Vem ska jag nu skicka den vidare till då? Det finns ju så många man läser lite då och då.... Dom jag mest frekvent tittar in till och följer blir dom nominerade:

- Rosenvit
- Mina Rum
- Spirande Grönt
- Annas Lilla Flora
- Jord under naglarna

och så tjuvar jag till mig en extra som Maris Trädgård får, men då måste du skriva lite oftare, Mari, annars tar jag tillbaka den :-)))!!!!

Koh Lipes grannaste dypöl!

Välkommen säsong -12

Redan nytt år och ny säsong i den gröna världen. Var blir tiden av egentligen? Någonstans ligger den väl på lur. Rätt som det är ploppar den kanske upp och överraskar!

Övervintringstält från Willab

Idag åkte duken på övervintringstältet i "orangeriet". Inte för att jag riktigt tror på en jättemassa minusgrader men ändå..... Mest pelargoner får stå därinnanför, oliver tror jag blir lyckliga utanför i några plusgrader mindre.

Mandevilla och pelargonen "Royal Oak" på vintersemester

Grönt pynt och tankar om en död koreagran

I helgen gavs det äntligen tid till att plocka ihop allt som tagit sig flygturer i trädgården under stormar och vederväder.

När man väl kommer igång och krattar, krafsar och alldeles förlorar sig i denna underbara kreativa koma får man idé på idé om hur man kan pynta till det. Lite grönt instucket här och lite smålampor där...Suckés!!

Något som jag inte uppskattat till fullo innan är alla vintergröna godingar. Att växa upp på 70-talet i kapp med alla cypresser, tujor, tallar och granar satte sina spår... Nu anser jag mig helt och fullt botad och frisk och bara älskar dessa  trygga tunga väggar av grönt (ja, inte fööör mycket då naturligtvis!). Härligt att kunna gå och klippa lite precis vad man behöver till pynteri. Har sett vad krämarna tar per knippe grönt i handeln! Man skulle bara ha en egen mossträdgård att gå och plocka av också så hade julpyntarlyckan varit total!

När jag var en liten tösabit fick jag en Koreagran av min farmor. Vilken alldeles underbar present! Tyvärr fick min far en briljant idé när jag flyttat till mitt första hus... Naturligtvis skulle den flyttas med. Om det nu var av omtanke eller om det var så att han var trött på granen och ville ha bort den kan jag bara gissa... Den grävdes upp och flyttades iallafall från ett tryggt hem med god jord på Bjäre till en sandig gammal smedjeträdgård i Halland. Några år stod den ut. Tänker på den ibland. Hur hade den sett ut om den fått stå kvar? Jag hade velat ha den idag och gå och snacka lite med... fast jag hade kanske inte nått upp för att höra vad den svarade. Dom kan väl bli rejält stora.... Kan undra hur farmor tänkte när jag fick den?

Förövrigt så läste jag ett roligt citat av Sveriges mesta Ernst häromdagen. "-Jag tar gärna in saker från skogen och naturen och använder mycket ätbart som dekoration. Man kan säga att nästan allt vårt julpynt går att kompostera". My kind of!!!

Annars då? I dag har det mest varit luciafirande, glögg och inne-framför-brasan-mys... Inte sådär illa...

Grantagen

Nu rider nästa storm in över oss och man har t.o.m blivit lovad snö. Får väl se hur det går med det. För er som undrat så visst klarade sig mitt växthus förra yrvädret (peppar, peppar säger jag nu när det blåser upp igen!). Värre gick det för min kollega. Ett nytt Willabväxthus för några nätta 15 laxar blev helt förvridet. Inte tycker den vanliga försäkringen att det var något att ersätta...

Och i Båstad såg det ut såhär bl.a...

Bild tagen av pappsen

Jämmer och elände och värre saker än så händer hela tiden i världen. Jag måste tänka glad tankar och vara positiv för just nu tycker jag att det har stockat sig tråkigheter runt omkring. Sjukdomar, stress, vänner som mår dåligt och materiella ting som retar gallfeber på oss (typ 4 av familjens cyklar obrukbara på tre dagar, en bil som rasat, en tvättmaskin som tar sönder våra kläder = jag tror det vankas utgifter, både i form av pengar och ENERGI!) 

Amaryllis på längden och tvären

För att fylla på lite energi (och för att hitta på något när nu Videkvisten blivit pigg igen från demonanfallet, läs feberyrandet, och vi gick varandra på nerverna härhemma....) tog jag och lillemanHägerling en tur med bilen (jodå, sambon fick ihop den igen. Efter googlande av drivremmar, servo och generatorer, inköp av reservdelar och några supportsamtal med en god vän...Eftersom jag vet att han inte läser här frivilligt så kan jag erkänna att jag är imponerad!). Utflykten gick till Varberg och en stor butikkedjas Amaryllisutställning. Inte någon våldsamt stor utställning utan ett litet magiskt, vulgärt hav av dessa lökar i flera varianter. Dom är fräcka! Tänk att få uppleva dom vilda på en äng i sydafrika/sydamerika. Såg något program för ett tag sedan (kan det ha varit Monty Don ?) där man strosade ut i en amaryllisäng...

Som ett rosenhav!

En av dom fick följa med hem till mig. Det blev 'Ice Queen' som är så gott som helt vit med lite dubbel (halvdubbel kanske den skulle kallas) blomma. Mina favoriter är annars fjärilsamaryllis men det verkade som om fler kunder hade haft dom som favoriter så där gick jag bet.

'Ice Queen'. Bilden är lånad från Odla.nu

När vi tröttnat på blommor och glögg bland granarna (Kvisten blev alldeles förtjust i alla granar och uttryckte det som så att han älskar granar!) så for vi hemåt. Eller ja, nästan direkt. En liten sväng inom Träslövs Trädgårds julbutik fick det ju bli också (-Orkar du? frågade jag Kvisten. -Jag orkar om där finns granar...blev svaret.)

Som tur var fanns det granar och kvistar i lite olika former och en spännande motorsåg in action så mamman kunde strosa runt, njuta, inspireras och spendera några kronor.

Några som ser bilder tänker: Vilka fina bockar utanför Träslövs Trädgårds julbutik. Andra tänker: Varför har hon inte satt mössa på pojkstackaren?

Som avslutning idag några tankvärda ord som föll över mig i stora blomsterbutiken. Vid första läsningen känns det kanske negativt men tänk ett snäpp vidare...

Pelargonsnaps till jultomten

Kära Mari, jag sker din vilja och publicerar här receptet på pelargonsnapsen. Eller recept och recept förresten. Det är bara att känna, smaka och få den rätta känslan i "teblanningen".

Royal oak, Piggelindoftande (enligt min näsa) pellis som hamnat i min snaps någongång.

Jag har brukat ta, till en liten flaska med vodka, ungefär en handfull blad från en doftpelargon (har nu för mig att jag läst någonstans att doftisar med en viss smak skall ej användas pga att smaken blir....sämre...men var/när/hur eller vilken sort kan jag inte komma på just nu, men det är säker alldeles uppenbart när man doftar sig fram i sin odling....Jag har dock alltid tagit lite citrus och piggelin-smakande sorter).

Hacka pelargonbladen fint (kanske inte behövs, men det känns som om det innersta eteriska kommer fram bättre då) och blanda i vodkan. Jag  tycker att det är  smidigast att blanda allt i en bunke först och inte hälla på flaskan förrän det är dags att bjuda tomten eller vem det nu är som skall ha sig en hutt.

Häll på en liten gnutta honung eller rå/rörsocker efter smak och tycke. Låt stå en vecka eller så och häll upp på flaska. Drick, njut och var glad!

Vips, så blev det lite juligt

Andra advent och snön ligger gnistrande vit på tomten...ja, kanske på Tomten någonstans i norr men inte fasen på vår tomt här på västkusten. Regn, hagel och blåst, blåst, blåst!! Jag och minstingskvisten trotsade skitvädret en stund i dag och röjde nedfallna grenar, kottar och omkringblåsta fulheter i trädgården.

Vectis Glitter firar advent

Inte mycket tjohej och positiv kreativitet förrän vi samlade ihop lite tallgrenar. Då kom vi på att vi kunde lägga dom i en "rabattlåda" vi har på frukostaltanen. Vips så blev det lite juligt! Som all positiv kreativitet (finns det negativ??) så fylls det på, fortplantar sig och ger mera tankar och ork. Det blev till att klippa lite i enen för krans och dekoration. Det blev växthuspill, ytterligare några pelargoner fick komma in i uterummet. Det blev hyacintplantering. Det blev umgänge med övervintrarna (plocka visset, vattna, flytta om lite, prat och peptalk med dom i största allmänhet) och sedan hade några timmars trädgårderi plötsligt flugit iväg.

Hyacintrötter

Vresmys

Trädgårdens rum var temat för kvällen när vi intog Kerstins växthus häromkvällen. Hon hade pyntat hela vägen in från parkeringen. Levandes ljus, pyssel och mys vart ögat än landade. Man blir salig ända innanför pälsen.

Känner man sig välkommen eller VÄLKOMMEN?

Glögg, tilltugg och trädgårdsprat snurrade runt därinne i växthuset och hade jag fått bestämma hade vi suttit kvar därute hela kvällen. Men racletten väntade därinne så vi fick traska på. Tyvärr (eller inte!) var det strömavbrott så vi fick fortsätta att sitta i det levande ljusskenet och osten fick brännas med brylebrännare. Vi kunde haft det sämre.

Mari läser högt ur "Lusten att trädgårdera" av Henrik Valentin

En sådan kväll sparar man i minnet vill jag lova! Nästa gång vi ska ses är det tema fröer som ska avhandlas. Kanske några sambeställlningar från frökataloger och har man tur har någon med sina egna fröer för byte. Är det något speciellt som jag behöver inför nästa säsong? Något som jag inte kan var utan? Framförallt kanske det är läge att rensa i frölådorna inför den kvällen.....

Kerstin bränner racletteosten  i pannlampans sken