Grönt pynt och tankar om en död koreagran

I helgen gavs det äntligen tid till att plocka ihop allt som tagit sig flygturer i trädgården under stormar och vederväder.

När man väl kommer igång och krattar, krafsar och alldeles förlorar sig i denna underbara kreativa koma får man idé på idé om hur man kan pynta till det. Lite grönt instucket här och lite smålampor där...Suckés!!

Något som jag inte uppskattat till fullo innan är alla vintergröna godingar. Att växa upp på 70-talet i kapp med alla cypresser, tujor, tallar och granar satte sina spår... Nu anser jag mig helt och fullt botad och frisk och bara älskar dessa  trygga tunga väggar av grönt (ja, inte fööör mycket då naturligtvis!). Härligt att kunna gå och klippa lite precis vad man behöver till pynteri. Har sett vad krämarna tar per knippe grönt i handeln! Man skulle bara ha en egen mossträdgård att gå och plocka av också så hade julpyntarlyckan varit total!

När jag var en liten tösabit fick jag en Koreagran av min farmor. Vilken alldeles underbar present! Tyvärr fick min far en briljant idé när jag flyttat till mitt första hus... Naturligtvis skulle den flyttas med. Om det nu var av omtanke eller om det var så att han var trött på granen och ville ha bort den kan jag bara gissa... Den grävdes upp och flyttades iallafall från ett tryggt hem med god jord på Bjäre till en sandig gammal smedjeträdgård i Halland. Några år stod den ut. Tänker på den ibland. Hur hade den sett ut om den fått stå kvar? Jag hade velat ha den idag och gå och snacka lite med... fast jag hade kanske inte nått upp för att höra vad den svarade. Dom kan väl bli rejält stora.... Kan undra hur farmor tänkte när jag fick den?

Förövrigt så läste jag ett roligt citat av Sveriges mesta Ernst häromdagen. "-Jag tar gärna in saker från skogen och naturen och använder mycket ätbart som dekoration. Man kan säga att nästan allt vårt julpynt går att kompostera". My kind of!!!

Annars då? I dag har det mest varit luciafirande, glögg och inne-framför-brasan-mys... Inte sådär illa...