Tid för tanter

Nu är det tantblommetid. Pelargonerna börjar visar sig från sin mest romatiska, söta och vulgära sida. Det roliga med pelargonerna är ju att dom är så många och olika.


'Royal Oak'


'Swiss Star'

Och det allra roligaste med pelargonerna är att man har ett förhållande till dom hela året, med övervintring och vedermödor.


Pelargoner jag aldrig vattnar

Och just när mina mödrar
kommer på besök

blommar de vita pelargonerna upp
i köksfönstret

Generationers och åter generationers
husmoderlighet
sjunger i våra ådror

utan att jag ens haft ett litet finger
med i spelet.

Fri vers av Saga-Sofia på poeter.se

Vad är en tulpan?

Tulpan:

"Holländsk åkomma som i farlighet endast överträffas av holländska almsjukan. Den påverkar de flesta odlare sent på sommaren när den förvandlar friskt stål till skrynkliga bruna lökar som plötsligt dyker upp i brevlådan tidigt i september. Det enda effektiva sättet att bekämpa åkomman är att förstörade färgstarka broschyrer som sprider sjukan så snart de visar sig. De får under inga förhållande öppnas"

(Detta enligt boken med den fantastiska titeln som min pappa fyndat åt mig på loppis härom veckan; Trädgårdsarbete, lexikon för plantskallar, jordgubbar och trottoarbönder av Henry Beard och Roy McKie 1982)



Frågor på detta?

Vi gör en Trädgårdsfredag

En sväng i trädgården kan verkligen bli en stund med underbara samtal. Jag hade ett sådant i morse. Medan Minsting och Störsting åt frukost passade jag på att gå ut en trädgårdsrunda. efter en stund kommer Minsting ut till mig ropandes: -Mamma, jag kommer nu och tar också en Trädgårdsfredag! Va?? Var det någon som sa att jag påverkar mina barn? Nä, tänkte väl det.


Vide han trippar med mig runt och vi pratar om ditten och datten, livets mening och växter i allmänhet.


-Åh ,det är så vackert med dina blommor, mamma. (Bra, han har förstått att det är MINA...häromdagen frågade han ju pappan sin om dom skulle gå ut i mammas trädgård.)


När vi kommer till de 4 krusbärsbuskarna frågar han för varje buske vad detta skall bli. När han fått svaret krusbär samtliga gånger säger han, -Bra jobbat, mamma!


Inte konstigt att han fick en "high five" av storebror när han kom in...

Cotinga-mysteriet löst

Här stod hon ju. En meter längre norrut....


Frågan är då, vem är den andre som står bredvid? Mount Hood? Skall tillsätta en utredningskommission.

Lökhave

Varje vår förbannar jag mig själv att jag inte förköper mig om höstarna på lökväxter. Jag vill ju kunna plocka tjocka stora doftande buketter av narciss och tulpan vid den här tiden! Samtidigt ska det var ett hav av dom i trädgården där det inte märks att jag plockat en enda. Och alla ska vara doftande, vita och cremefärgade. Jag får skärpa mig...


Jaha, på bild 1 visar jag då en gul som inte luktar mer än grönt...


Och sedan, en gökunge, en narciss som hamnat i fel påse en gång. Jag ursäktar den bara för att den är så vacker ihop med blodhasseln, och doftar, det gör den.


'Camilla Duchess of Cornwall', souvenir från vår resa i Cornwall.


Cremevit liten miniatyr 'WP Milner'.


Här skulle 'Cotinga' stå, men den är väl mera rosa i trumpeten...?? Då är det väl någon annan...


Eller det är denna som är 'Cotinga', fast den ser ju likadan ut som den andra... inte konstigt att man blir stressad här i livet. Och ingen bryr sig......


Varför så blyg att man måste titta ner? Du borde stå rakryggad, du är vacker, 'Ice Wings'!


'White Lion' får en kindpuss av clematisen 'Pointy'


En liten underbart doftande narciss som jag bad att få några lökar av när parkpersonalen i Brunnsparken plockade upp dom för vinterförvaring. Jag frågade om namnet och de vänliga hjälpsamma parkarbetarna ringde tom upp sin chef stadsträdgårdsmästaren för att kunna ge mig ett svar. Stadsträdgårdsmästaren letade i sitt minne och sa att han trodde den heter "kockobäng" eller något.... eftersom det iallafall hemma i Skåne "på min tid" betydde att man var lite dum i huvudet tänkte jag att det kanske inte var helt rätt. Nu har jag luskat ut att det är en liten goding ur jonquilla-gruppen som heter 'Kokkopelli'. Nästan rätt alltså.


Ballerina, lökarna jag fick med mig hem från ett planteringsprojekt på Eden Project i Cornwall (ännu ett reseminne därifrån). Vad glad jag blev när jag fick se denna endaste slå ut, dom dök inte upp i fjor så jag trodde dom hade vandrat vidare.


'Shirley' och 'Negrita' i ljuv vårförälskelse.


Spindeltulpan 'Acaminata'. En stor liten skapelse!

Sommar!!

Vårtecken i all ära men nu är det SOMMAR!! Det kanske finns en och annan som undrar hur jag vet det? Jo, det tydligaste tecknet av alla är när grannen kör igång sin allt annat än ljudlösa pump till trädgårdsbevattningen....


Lika härligt att beskåda varje gång. Det är lite som betessläppet på Wapnö (korna kommer ystert och glatt uthoppande efter vintervilan inomhus), man kanske skulle göra något kommersiellt av det.....På något underbart vis lyckas hon, efter lite svordomar och förbaskande över att detta nog är sista året pumpen fungerar, få igång den med en storsprutande kaskad rakt i sitt eget ansikte......:-))))))))))))
Detta året lyckades jag NÄSTAN få med det på bild.

(Text och bild ovan är publicerat helt utan grannens samtycke)

En runda innan läggdax

Efter lite pet och gräv i landet idag fick kameran följa med en runda innan fingrarna domnade av majkylan som drog in...


Många stjärnor i rabatten


Hur tänkte skaparen av denna växt? Fotblad fick den som namn dessutom.


När köpetulpantiden känns passé kommer dom plötsligt bloppande upp ur marken.


Tror minsann att man blir pigg av att bara titta på rosenroten.


Åh, ljuvliga Kungsängsliljor. Nu har jag även sett att en av plantorna innehåller en vitblommande (fast jag gillar de rödbrunrutiga bäst!)


Det är inte att jag är rädd för att min lilla Trillium ska sprida sig ohämmat...ringen har jag satt runt den för att rädda densamma från barn, sambo och annat oknytt som vistas i min trädgård.


Aprikosen jag satte i fjor har blommat med en blomma...som ramlade av. Misstänker att det kan liknas med ett missfall....

Frukost i det grönvita

När, var och hur smakar den hemkokta nässelsoppan som bäst?


Vi låg i sängen i morse och funderade över frågan.


På Bengtesgårdsäng utanför Falkenberg naturligtvis!


Vi packade ner soppan och vad kylen övrigt förmådde av helgens rester och gav oss iväg. Tror ni att frukosten smakade smaskens i vitsippshavet?

Godispåsar

Hjärtat rinner över av lycka...


...när kompisen kommer med små godispåsar...

Lycka för en femma

Förra året vid ett besök hemma i Båstad gick pappa förnöjt och visade några bedrövliga avblommade Kungsängsliljor. Jaha, tänkte jag. Varför vara så nöjd över vissna blommor. Men gissa om det blev fart på mig när han på kvick sävlig skånska berättade att han varit uppe i Boarp och köpt slängfärdiga plantor för en femma...fanns det fler krukor undrade jag andäktigt...trots att mor min hade potatisen färdigkokt slängde vi oss i bilen för att rädda vad som räddas kunde!!


Tio krukor senare kom jag lycklig hem till middag på värmning (nu överdrev jag säkert, men sorry mamma, du vet att jag minns kungsängsliljorna bättre än din middag, som säkert var jättegod som vanligt!)


Nu har dom slagit ut i min trädgård och gör mig lycklig lycklig lycklig (Uffe Lundell kan väl inte ha copyright på det va???)

Den fula ankungen

Hur kan något så fult bli så vackert?


Det är nästan så att man blir generad när bladen på Blodörten, Sanguinaria canadensis dyker upp...


När blomman sedan kommer blir man nästan tårögd av lycka. Attans att blomningen är så kort bara.

Fauråssten och hemmagjord jord...

...har gjort mig glad och gett mig lite träning idag.


Jag har tjatat på sambon länge om att få hjälp med att åka hem till Vresros-Elisabeth i Faurås för att hämta sten. Hon har en alldeles egen hög med underbara små och stooora stenar. Man blir alldeles hagalen!


Efter två släpkärror sten satte jag igång med årets första rabattillverkning. Jag fick ta en liten paus en stund för att åka till farbror doktorn. Har ju fortfarande ont i den jädrans armen efter cykelvurpan för 1½ månad sedan. Blir inte så mycket bättre av trädgårdsarbetet tyvärr. Muskelblödning var det visst och jag får nog stå ut en månad till....Hrm, mitt i värsta grävtiden....Nåväl, hemmagjord jord fyllde jag den nya bädden med. Det är lycka det! Hoppas att växterna som ska planteras framöver håller med.

Jag ser mitt växthus!!

Det är 10 timmar mellan bilderna......


Någon som tror att jag sitter med ett leende??

Vi odlar...

Det var ju tänkt att det skulle bli en trädgårdsdag idag.

Det blev bara en stunds fika i växthuset. (Inte så bara!)

Sedan körde regnet igång än mer och lusten liksom försvann.

När vi som bäst satt där ute och mös kom Anna med familj på besök. Med sig hade dom ett paket till lillkvisten. Han fick den underbara boken "Castor odlar". Vad härligt, då fick vi att göra när vi kom in.


Brasan tändes och vi kröp upp i soffan med boken. -Detta är min trädgårdsbok, sa Vide innan vi började läsa. När vi kommit en bit in i boken hittar Castor sin morbror trädgårdsmästarens trädgårdsbok. Lyckan är total när Vide återigen stolt kan säga -Precis som min trädgårdsbok!!




Ute i växthuset passade jag på att vattna några växter innan vi gick in (ja, inte är där många ute ännu, men en pelargon, några oliver, penséer, physalis, vinranka och något annat står där ju) -Nej, stopp mamma! Inte mera vatten, blommorna kan brinna, sa Vide plötsligt.
-Brinna? Undrar jag förvånat (nu har tankarna hos lille brandsoldatsonen gått över styr...)
-Ja, du har ju sagt de, svarar han
-Nä, du menar drunkna! (Jovisst, det kommer jag på att jag sagt när han hjälpt mig att vattna innan)

Det är ju alldeles suveränt att vi sedan läser "Inte för mycket vatten, säger Castor. Då drunknar bönorna!"
Lille odlaren vid min sidan himlar med ögonen -Aåårrghh, jag SA ju de, mamma!!!!!

Sedan går vi ner i källaren och vattnar frösådder....