Tommasinianus?

Dagen spenderades i Båstad med födelsedagsfirande. Som sig bör i Skåne skall man efter maten gå en runda för att få plats med efterkommande söta rätter. Det var då jag fann dem...


I min barndoms by Erikstorp stod dom kvar och väntade, tant Signes krokus. Genom åren har dom spritt sig i hela byn, över tomtgränser och taggtrådsstängsel. Enligt mej kan det vara Crocus tommasinianus (nej, jag stavar inte fel och galet nu trots att lördagskvällen är sen!) men jag kan ju ha fullständigt fel. Så snart jag utropat min lycka och eufori sprang pappa och hämtade spaden. Ett gäng lökar fick plats i den alltid fullpackade bilen hem.


Trots att jag redan är stolt ägarinna av några snöklockelökar slank ett gäng sådana också med i bagaget från Maj-Britts trädgård. Dom liksom ropade på mig och bad att få se andra vyer i sitt liv.