Det gläder mig

När man ligger halvpall och river sin rostiga hals, snyter sin näsa och motar de virusonda andarna funderar man på vad som gör en glad. Det är naturligtvis mycket, men allt hör ju inte hemma här där tankarna nästan bara är gröna. Nummer ett just nu är ju mitt växthuslider (om någon nu lyckats missa det?!) Det går framåt sakta men säkert (attans att jobb, weekendresor och höststormar med tillhörande slagregn ska komma och avbryta älsklingsbyggmästaren allt som oftast!) och snart så.... Sedan bilden här under togs har det kommit på glas på framsidan, vägg där bak och hängrännor på sidan.

Det där med hängrännor och stuprännor blev det en liten extra runda med i planeringen (just planeringen kommer lite efterhand såsom stunden hopplar sig på). Sambon min undrade om jag skulle ha likadana rännor som huset just fick. Visst skulle dom det! När han sedan gav mig kalkylen måste jag ha angivit en outgrundlig min..... Sambon försvann ut i garaget och kom lite senare in med en prototyp som gavs till stadens plåtslagare dagen därpå...

Lieber Lider i motljus

Nummer två i gladhetsparaden är allt som blommar nu i trädgården. Min söta lilla väninna, Rosenvita kvinna, svävade ut över en av stadens parker förra året (eller var det förrförra igen, tiden går) och lyckades på något sätt få med sig några frön i fickan. Några letade sig sedan ända fram till mig. Dom såddes och en enda liten stackare av alla grodde och fick liv efter en hel vinters väntande. Den planterades ut i somras och nu blommar den, den cremefärgade Digitalisen...åhh!

 



Söta lilla creme de la creme-fingerborgsblomma
 

Den bleklila C.heracleiofolia 'Cote d'azur' är en goding som förgyller hösten. Plantan köptes på Horsabäck perenner för 3 år sedan och jag tänker varje år att den ska flyttas. Den har hamnat på en hög av gamla grästovor som blivit någonslags vildängskulle.... eftersom den kullen troligtvis inte kommer att bli trendsättande i något syfte så är mina tankar att göra om. Ni vet....

Trumpetclematis 'Cote d'azur'
 

Annat som kan göra en glad, när man ligger och tycker lite synd om sig själv i snorsängen, är när man upptäcker att man har en hel säsong "Gardener's World" inspelat att titta ikapp.......

Spik, spik, bank, bank, såg, såg!

Nu är det pågång! Mitt efterlängtade trädgårdslider. Idag kom takstolar och tak på och man börjar se hur det ska bli. Jag tror minsann att det blir precis så bra som jag tänkt mig (och det verkar som om det även blir som byggmästaren tänkt sig).

 

Han sa iof nu när jag satte mig för att skriva;
"- Nä, för f-n lägg inte ut några bilder! Då ser ju folk om jag gjort något fel...."
Ingen fara tyckte jag, rasar allt ihop så kan man ju se denna bildserie som en oerhört pedagogisk upplysning i hur man inte gör när man bygger till sitt växthus. Fast änsålänge känns det som det kan vara bra tipsbilder! Så varsågoda, ni med gamla små växthus, visa dessa bilder för era män. Eller bygg själva om ni gått på genusgrejen......

Nu snurrar tankarna kring möblering och färger. I nuläget är det svart utanpå och vitt inuti med en grönaktig färg på bjälkar, men det kan ju ändra sig...

Någonslags bänk stor nog för min längd och bredd plus några kuddar tänker jag mig. Där ska jag både kunna ligga och mysa och bjuda in en vän eller två på en sittning. Fast det får inte ta för stor plats för jag måste ha hyllor, hyllor och några fler hyllor. Och mitt planteringsbord, och .....

...hjälp! Det är redan för trångt! Måste nog be sambon bygga ut....

Nä, jag bara skojar, jag lovar. Jag är såååå nöjd och lycklig och önskar att det var vår nu!!!!!!!!!

Mer eller mindre

Hur kunde denna sommaren svepa förbi så fort?

Jag hann liksom inte riktigt med. Det måste ha rullat på ovanligt snabbt, eller man säger så varje år? Jag minns inte.

Vad jag vet och minns är att jag ville ha mer!! Mer värme, mer ledighet, mer långa tropiska nätter. Och så vill jag ha lite mindre också. Mindre blåst, mindre regn (fast mer ibland), mindre måsten. Hur funkar det egentligen i världsordningen, man kan väl inte få både mer och mindre? Eller?

 

Funderar jag för mycket nu igen....?

Välkommen höst!

Ja, det får jag väl säga trots att jag inte riktigt kan känna att jag menar det.

Trädgården står i sitt bästa flor och anar inte att döden för den här gången är nära. Nä, vem anar det när det så är dags...?

Det här blev ju en positiv början på första blogginlägget på länge...men jag lovar att här flödar positiviteten som aldrig förr! Mitt shed, mitt lider, mitt växthusbygge med tillhörande förråd är pågång! Plintarna är avvägda, sockeln anlagd... Behöver jag tillägga att sambon kommer att få en godnattpuss ikväll?

Nu blir det ryggläge i uterummet (nu läste ni fel! ORANGERIET stod det ju. Remember?!) med nya Allt om Trädgård (som man fick TVÅ av idag...fel på packningsmaskinen, eller dom bara ser mig som en bra kund kanske? Prenumerant sen första numret...) för att smälta den thaiinspirerade grytan innan läggdags.


Det av thaibasilikan som klarade sig undan grytan i kväll



Lycka är ett lider

Ibland blir det alldeles för bra. Som ikväll...

Nu när sambon kommit ner från taket så kliar det i fingrarna på honom. Ingen rast och ingen vila. Projekt måste karln ha. För några dagar sedan blev det tal om "vedboden" han tänkte bygga, någonslags skjul mot väggen. När vi så talade så insåg vi att vi kanske tänkt lite olika tankar. Jag började prata om hur jag ville ha det för att få plats med mina trädgårdsverktyg, krukor, rullebör och annat småpynt. Han såg minst sagt förvånad ut. För inte tänkte han sig att här skulle få plats mer än...just ved.

Hrm. Dilemma. Vi som just börjat tala med varandra igen efter takhistorien...

För ännu lite mindre dagar sedan började han prata lite smått om att när jag köpt mig ett större växthus skulle han ju kunna bygga på sisom ett litet lider på det. Trevligt tänkte jag och började drömma. En sisådär 40 år fram i tiden...

Så till kvällens samtal i bersån. Han började återigen prata om det där lidret. Då inser jag att jag återigen missförstått. Måste ha att göra med vårens örontrassel jag hade... Lyssna nu kära läsare: Han menade INTE att detta skulle byggas när jag börjar närma mig de 85, utan NU!! Hjärtat bultar, tanken yr! Ja, jippi, jag är på!

Tänk tanken på ett framflyttat växthus med lidret bakom

Men. Det finns alltid ett men. Om jag ville ha fönster på växthustillbygget så var det helt och hållet mitt ansvar att skaffa detta. Plump. Så åkte han iväg, lämnade mig i min förvirring, och skulle köpa pizza. Stärkt av tanken på att få ett härligt lider på mitt växthus med plats för hyllor, redskap, krukor och kanske t.om en liten bänk med en liten liten madrass där jag kan sova någon sommardag (eller natt), så tänkte jag att hur svårt kan det vara att ordna några gamla fönster. Det ordnar sig. Och si det gjorde det också. Tio minuter senare kommer sambon och pizzan hem och han säger (sambon alltså, så snurrig blev jag inte i min lycka att jag trodde att pizzan börjat tala): "- Det står ett släp med fönster tre hus ner på gatan, de ska nog till tippen..."

Inspirationsbild från Hasselfors Garden

Jag springer ner till nya grannarna som slängt ut alla sina fönster idag och resten är redan historia... På mindre än en halvtimme har vi planerat, skissat och hämtat fönster till mitt nya växthuslider.

- Ska jag börja direkt eller?
- Låt mig odla färdigt denna säsongen. Hösten blir bra.
- Ok, September då.
- Deal.

Hyra honom, någon? 

Tak...för omtanken

Lite småkul är det faktiskt när man får ett mail från en alldeles okänd person som frågar om det hänt något, eftersom jag inte skrivit något blogginlägg på länge. Jo, visst har det hänt något, det händer en förskräcklig massa saker hela tiden. Det är ju sommar nu och då hamnar jag inte framför datorn det första jag gör! Jag lever! Tack för omtanken.

Tankarna som rör sig här tror jag inte lämpar sig i tryck

Senaste månaden har allt handlat om taket. Samma dag solen gick bakom maj och junis regn, rusk och blåst kom så flyttade sambon upp på taket. Han har precis kommit ner...

Allt på plats!

Och det var väl en himlans tur för jag trodde nästan att han skulle mista förståndet däruppe (inte kan man förutse att det ska bli det regnigaste jäkligaste väder på mannaminne när man bestämmer sig för att byta papp, läkt, pannor och takfönster...). Andra folk och fän går in i väggen men här kan vi mynta ett nytt uttryck...

Nåväl, nu är det över, ett finfint tak ligger på plats, takfönster och alla hit- och ditrännor likaså (häng-och stup). Kvar är bara måleriarbeten under skägget. Nu skrattar väl ni som byggt ett helt hus. Hur jobbigt kan en takomläggning vara? Nä, skratta ni. Jag skrattar åt er, stackare... Sen kanske det även finns sådant folk som säger: - Det finns hantverkare! Jasså, du, säger jag då..... Det regnar på dom också. Och nu har vi pengar kvar att leva för :)))) Typ cykelsemester i Danmark...

Förövrigt så har trädgården sin bästa tid nu. När jag städat upp allt takskrutt så hittade jag min trädgård igen! Det var som om växterna inte riktigt fattat allvaret, utan blommat och växt vidare som om inget hänt. Alldeles underbart om ni frågar mig.

Videlillkvist leker i sin sandlåda

Äntligen!!!!

Idag avnjuter vi dom första! Eller igår kanske jag ska säga eftersom Lillkvist tog några då -"Så att inte fåglarna hinner ta dom"

Åhhh!! Nu är det på riktigt. Sommaren. Livet.

Ska nog försöka peta i sambon med takläggar-tunnelseendet några också. Visst är de små stora bären kända som afrodisiakum???

Nu fortsätter jag putsa fönster till tonerna av Torsson.....

Livet just nu

Inte blir det mycket bloggat nu när sommaren kommit.

Nä...och inte har jag något att säga nu när jag satte mig ner för att göra det heller... Jag nöjer mig med att förmedla mina tankar i bilder. Dom säger allt om livet just nu..

En god bok eller tidning att njuta med i en varm kvällshörna...åhh...

Grönt, blommigt, frodigt vart man ser nu...åhh...

Takomläggning.....grrrrrr...änsålänge...men snart...åhh!

Bilderna känns mer harmoniska än att jag skulle släppa loss mina tankar i ord....bortslarvade nycklar, upphittade nycklar, bortslarvat kontokort, upphittat kontokort, hysteriska takomläggningen, skadad longboardåkande son, feberangripen son, mammamammamammamamma-hjälp-mig-med-det-och-detta-och-lite till, jobbet-förbereda-planera, hinna ha ordning på alla hemsysslor, stulna cyklar-för-vilken-gång-i-ordningen, borde-måste-ska göra, hinna njuta.....stanna upp...............................................

Kom just och tänka på en av mina favoriter; Emil Jensen. Lyssna på detta. Det är mer än klockrent!

Tulpantrend

I år har jag hört flera säga "-Jag har aldrig tyckt om tulpaner i trädgården, men jag får nog tänka om...."

Jag misstänker starkt att dessa personer alltid tänkt på de gamla röda och gula skrämselskotten man alltid sett i trädgårdarna. Nu finns det ju så mycket mer kul lökar för oss att få tag på.

Jag anar en rejält uppkommande tulpantrend framöver..... Mobilisera, inköpare!

Spretiga tankar...

...innan jag går ner i källaren och sätter mig vid symaskinen. Mittemellansonen (hur kan man var mittemellan av fyra tänker ni...) ska ha sina badbyxor uppsydda innan veckans Kretaresa. Knäna måste få solbränna.

Körsbärsblom

Det är lite som att bo i Nangijala nu. Körsbärsblom och annat åtyg som man blir så glad över!  Det går så fort så fort trots kallare vindar. Har man varit på jobbet i några timmar känner man knappt igen sig bland bladverken när man kommer hem.

Som en blommande oliv, Silverpäron

Kände igen mig bland bladverken gjorde jag inte en dag i vårvintras.... Grannen, som är sommarboende, huvudstadsbo, gjorde sin största gärning i trädgården någonsin. Det är bra när man vill, men kanske att man ska läsa på liiite först... Han måttade med sågen och tog i. Alla träden kapades på 2½ meters höjd. Jag skojar inte. Dom KAPADES. Vad ska jag säga...Nu har vi underbar kvällssol lääänge på altanen. Härligt. Man blir inte gladare av att gråta, jag måste skratta åt det. Det blir liksom roligare då. Jag är inte heller något proffs i trädgården, jag vill också mycket. Vi är nog ganska lika, jag och han, trots allt.

Vides vårdträd, M.soulangeana, med en M.stellata i bakgrunden.

I morgon är det ledig onsdag igen. Har inte vågat titta på vädret. Det blir säkert trädgårdsväder. Blir det inte det så blir det väder för att sitta i stolen min (jo, det ÄR bara min stol - nu låter jag som en katt, ser jag) och läsa nyaste boken, 'Chelsea Flower Show och berömda engelska trädgårdar' av Agneta Ullenius. Kan undra när jag kommer dit, till Chelsea? Häromåret var det nära, men av olika anledningar blev det inte av (En av dom var att man inte fick ha barn med sig in. Hur kul är det att lämna familjen utanför och vandra där ensam en hel dag eller två...Hade nog varit alldeles, alldeles underbart, om ni frågar mig...)

Kungsängsliljor

Från engelska delen av familjens håll försöker dom dock övertala mig att i stället åka över när det är Hampton Court showen. Dom säger att den är sooo much better. Framtiden lär visa hur det blir med den saken. Någon som har egen erfarenhet? Hittills i boken har jag läst att det dricks mycket champagne och Pimm's på Chelsea (10 000 flaskor champagne och 24 000 glas Pimm's på en vecka, det är mer än vad sambon shoppade i Tyskland häromveckan så det lär bli fattigt i denna trädgården i sommar, i jämförelse) Får man inte det på Hampton Court tro?

'Purissima'

I veckan blir det Vresrosträff. Denna gången ska vi hålla till hemma hos Elisabeth, och inte nog med det, hon tänker visa oss ännu en trädgård. Kommer nog bli anledning att återkomma med inspirationsbilder. Vi Vresrosor har startat en blogg tillsammans. En alldeles egen hemlig blogg, dold för övriga världen, bara till för oss och våra tankar, våra frågor och sådant vi vill förmedla till varandra. Det rekommenderas verkligen om ni har ett liknade litet gäng som träffas då och då. Det blir liksom ännu mera att prata om och kring när man ses.

Kontraster

Nä, nu väntar verkligen badbyxorna på mej. Hör hur dom ropar.

'Shirley' och 'Negrita'

Ner i källaren med mig och sy upp en centimeter eller två.

Pionerna lovar en hel del i år

Jag är såå sysugen...

Den fyllda vitsippan möter mig vid entrén

Fylld blodört och skitnödiga mödrar

Jag har sagt det innan tror jag. Vissa favoriter i trädgården är mer favoriter än andra. Fylld blodört, Sanguinara canadensis 'Multiplex', är en sådan. En rejält härdig perenn ur vallmosläktet som finns både enkelblommande och i denna underbara underbara variant. Den är så vacker och förgänglig att man blir snurrig i skallen!

I knopp

Ordentligt giftig skall den också vara kan man läsa sig till. Bergis därför jag satt den precis bredvid Videkvistens sandlåda. Ödet mår bra av att utmanas har jag också läst..... Oj, oj, oj, nu ojar sig säkert många stackars rädda barnamödrar och tänker att jag är en hemsk mor som har giftiga växter i trädgården. Det får dom göra, och sedan kan dom ringa giftinformationen (telnr 112 - på det numret kan ni även nå sambon om ni behöver oja er lite extra.......:)))))) och fråga hur många människor och djur som egentligen blir förgiftade av växter......Statistiken är inte imponerande i höjdtal. Inte är det många som fortsätter att tugga om dom känner att det smakar annat än gott. Jag blir tokig när man läser skräckpropaganda om mindre hälsosamma växter och att man inte skulle våga plantera dom i trädgården om man har barn, barnbarn, känner något barn eller vet någon som känner ett barn.... (samma människor som låter bli att plantera ett träd för att någon kan klättra upp och ramla ner...... :DDDD)

Vitare än vitt

Nåväl, det är inte många dagar som den står där i all sin prakt. Så oerhört förgänglig är den. I år har vädret varit på den vackra varelsens sida och låtit den slippa blåst och regn, ändå är blomningen över på ett par dagar.

Typ 4 sekunder senare...

Så har ni inga barn, och då menar jag som springer i rabatterna och förstör, så åk direkt till närmast liggande plantskola (fast där tror jag inte att ni hittar den) och köp, köp, köp!!!

Såll

Tänkte göra mig ett såll härom veckan. Tur att jag inte kom så långt. Då hade jag nog inte fått ett så gediget. 

Nu blev det så att sambon fick uppgiften istället. Bad fint en solig dag när humöret var på topp och inga andra projekt tornade upp sig för honom. Innan jag hunnit mer än tagit en kopp kaffe med grannen var sållet klart.

Det funkar perfekt och nu har jag kunnat köra rulleböravis med finfin kompost till mina rabatter. Som jag funderade på innan så är nog hönsnätet lite väl klent i längden, det töjer sig lite. Det blir nog till att byta ut mot kraftigare nät framöver.

Frösådd för minimän

På lillkvistens småkillekalas förra veckan kom grannSigge med flera paket. I ett av dom fanns fröer, solros och pumpa. När vi senare på kvällen var på fest hos kompisar var detta vad han berättade. Att andra paket hade innehåll som lego, verkstygslåda, ballonghelikopter och annat glömde han alldeles att berätta (fast han älskar detta också!).

Tricks och pill när man ska klippa upp påsen med solrosfrön.

"-Jag fick fröer! Precis sådana som mamma har," deklarerade han stolt (han sa INTE "-Jag fick verktygslåda, precis en sådan som pappa har....."). Kan undra vad folk EGENTLIGEN tycker om en sådan unge; Indoktrinerad stackare. Det går över. Eller?

Hoppsan hejsan, fröna åkte visst iväg när man klippte upp...

Det får va hur det vill med den saken, för jag veet att OM det går över (och det gör det säkert) så finns det ändå ett frö som är sått i den lille kvistens hårddisk. Lite senare i livet, när det så är dags, kan han plocka fram sin "kunskap" och få ett rikt grönt liv.

Sådd med precision

Intorkade pionknoppar

Jag tänker droga min dillpion i år.

Jag är så vansinnigt trött på att bara få bladverk och ihoptorkade knoppar. Jag frågade om detta när jag var nere i Alnarp och lyssnade på en föreläsning med Kenneth Lorentzon. Lösningen var en Atamondrink sades det. Har hört talas om detta recept mot svamp, så kanske det kan funka.

Vad är det jag ger mina växter om jag häller en dos Atamon över? Konserveringsmedel bestående av bensoesyra och natriumbensoat.

.

Ok, inte mer än det, då kan jag ju vara lugn. Bensoesyra finns naturligt i lingon, hjortron och tranbär (då kanske man skulle kunna plantera det bredvid istället, om dom nu skulle trivas i samma jord?) och natriumbensoat kan i kombination med vissa färgämne ge upphov till hyperaktivt beteende.

Alltså måste det vara så att knopparna på pionen kommer in i något slags hysteriskt beteende av superblomning efter behandlingen. Eftersom blommorna är röda. Eller röda är dom ju inte förrän dom väl slagit ut. Hur blir det då? Känner natriumbensoaten av den röda genen redan innan den syns liksom....

Farligt kan det ju inte vara iallafall. Vi stoppar ju sylten och saften fullt av Atamon i vanliga fall. Och det är ju bara i kombination med askorbinsyra som det kan bildas cancerogena kolväten som bensen... Kontentan är ju då enbart att sålänge jag inte planterar C vitaminrika växter intill pionen är det ingen fara.

Det enda jag egentligen undrar och funderar kring är två saker. Varför det är en hysteriskt skrattande (skrikande) asiat på förpackningen som görs i Danmark (närproducerat, yesss!) och kommer denna kur att fungera?

Dagens planer. Inställda pga iskyla

Dagens plan var att bygga ett såll. Än har jag inte kommit ut för att börja. Det har blivit att kura framför brasan isället. Misstänker att jag blir kvar här. Häromdagen satt man på altanen i 25 graders värme och nu vill man inte ens gå utanför dörren för den vinande iskylan! Solen verkar försöka sig igenom men den kunde ju faktiskt ansträngt sig aningens mer. De 5 ynka graderna känns som minus. Jag stannar inne!

Jag började gräva ut den kompostbingen som känns färdig att pytsa ut i rabatterna förra veckan. Insåg ganska snabbt att jag kunde behöva ett såll eftersom någon lyckats lägga i lite stora kvistar och dagliljeblad som av någon anledning är svårsmält i komposten. Denna någon kan mycket väl vara jag. Speciellt med tanke på att 99,9 % av det som hamnar i komposten läggs där av mig....

Hade i tanke att göra en träram med kycklingnät, lagom stor att ha över rullebören (skottkärran, för er som tror att ni har ett mera sofistikerat språkbruk). Eller kycklingnät blir för mesigt i sammanhanget? Det kanske behövs sådant där kraftigare grovarbetarnät för sådana här doningar. Erfarenhet någon?

Nä, som sagt, jag ställer in dagens pysselplan och sitter kvar framför brasan. Bredvid mig ligger boken jag håller på att läsa och en oläst trädgårdstidning. Eller två faktiskt. Jag kommer att klara mig, jag lovar. Jag kan ju alltid titta ut då och då på vårväxeriet...

Kul med en ny följare! Hej Linda V, välkommen in till mej.

Pelargonsäsongen 2012

Nu har jag uppdaterat lite i min pelargonlista.

Miss Otis med sina lite generat håriga blad

Bland mina pelargoner finns det ofta rotade sticklingar till salu för 25 kr/st plus porto. Jag säljer även orotat för 10 kr/st plus porto. Om du inte har möjlighet att komma och hälsa på mig så skickar jag sticklingarna med postens ordinarie porto.

Skicka ett mail med din beställning till neptunigatan@gmail.com

Bönhörd av högre makter

Att bli bönhörd är ju något alldeles fantastiskt att få vara med om. Jag minns sommaren 1994 då jag satt  på stranden och bad till en högre makt om enbart pojkar när det en dag var dags för mig att reproducera mig. Vips! Redan våren efter dök den första upp som sedan har följts av ytterligare tre. Nu har det hänt igen. Inte att jag reproducerar mig men att jag blivit bönhörd! Jag bad om mera trädgårdsprogram på TV och nu plötsligt är dom så många att jag får använda boxen för att spela in dom, annars hinner jag inte med!

På tisdagarna visas BBC's underbara 'Gardeners world' ('Året i trädgården' heter serien på svenska) i hela härliga 23 avsnitt.

Englands egna Gunnel Carlsonwannabes Monty Don, Joe Swift och Carol Klein matar oss med massa bra att veta och tips. Ett klassiskt engelskt trädgårdsprogram som ÄNTLIGEN hittat vägen till Sverige.

På onsdagarna har vi fått se ännu en BBC´s produktion, 'Den njutbara Trädgården'. Här får vi följa Alys Fowler när hon petar runt i sin lilla, mycket engelska, trädgårdstäppa. Bara ett program kvar tyvärr, det kommer jag att sakna. Istället får vi titta på 12 nya program av 'Trädgårdsfredag' som nu blir 'Trädgårdsonsdag'. Hur blir det?

Kan kanske jämföras med minsta Videkvistens funderingar över lördagsgodis...Han har varit väldigt engagerad i fenomenet att tag nu och pratar mycket om hur långt det är kvar till lördag m.m. Ordet lördagsgodis är något nytt i hans värld och har blivit oerhört spännande. Häromdagen kom han ner från övervåningen där han spenderat en stund med storebröderna. Han var märkbart upprörd. "- Mamma, mamma, vet du vad!!? Love har torsdagsgodis!!" (Jag blev inte lika upprörd, är man 17 år får man ha vissa hemligheter för sin mamma...)

Sedan får vi vila, jag och boxen, ända tills på söndagen klockan 19. Då är det nya avsnitt av 'Trädgårdstoppen'. Goa godisbullen Peter Englander fnittrar runt och visar oss en hel hög med svenska trädgårdar, 20 stycken närmare bestämt. Vem ska vinna i år? Ärligt talat så funderar jag inte alls på att det skulle vara någon tävling när jag tittar. Tycker liksom inte att det går att tävla i trädgård.

Så inte kan vi trädgårdsberoende klaga på TV-tablån nu. Vi har blivit bönhörda! Tack, högre makter.