Vår bästa tid är nu

Du hinner inte längre än till krönika och ledare i varje tidning och magasin innan man kan läsa "- Just nu är bästa tiden!", "- Jag älskar det varma augustiljuset och de djupgröna nyanserna i trädgården", "- Klar luft och sprakande höstlöv är årets höjdare", "- Det är en ljuvlig tid nu!".

Själv tittar jag ut och ser...ösregn, ösregn och åter ösregn. När solen äntligen tittar fram ser jag inget varmt augustiljus utan bara ett deppigt gult sommarenäröverljus. Istället för djupgröna nyanser ser jag gulnande blad och dom sprakande höstlöven har tack och lov inte ramlat över mig ännu.

Borta är det mesta av den goa värmen, allt är överblommat...men kanske ändå, om jag kisar ser jag ju...


...att det faktiskt blommar lite i hörnen fortfarande. Röda rudbeckian, Echinacea purpurea (köpt som 'Doppeldecker' men jag får nog kisa en jädra massa för att se hur dubbel den är...) klatchar till det vid ingången som en rödrosa taggig bakelse.


Kärleksörterna har ju faktiskt sin bästa tid nu! Här är en 'Jose Aubergine' bland vinet.


Den vita fjärilsbusken, Buddleja davidii 'White Ball', som jag köpte förra året för halva priset på Coop och sedan fullständigt glömt bort att jag hade blommar för första gången. Jag tror att människan är begåvad med dåligt minne för att få uppleva överrraskningar. För mig var det en fullständig överraskning när jag upptäckte i mina anteckningar att jag gett mig själv en liten söt variant av Buddleja som jag inte ens visste fanns. En liten vit sak som verkar blomma en aning senare än den vanliga och bara blir ca 1 meter hög.


Sköldpaddsörtens, Chleone obliquans, blomma är sååå fräck. Varför vill inte den vita bo hos mig?? Har försökt men den vill inte växa. Knep någon?


Jag får ju erkänna att sensommaren bjuder (bjuder och bjuder...jag har ju själv kämpat mig till det genom frösådd, vattning, gödsling och kärlek!!) på de underbaraste smaker från trädgården.


Tamarisk. Say no more. Rosentamarisk 'Pink cascade'. Jag älskar den!!!

Och alla återblommare, och gräsens vippor och.... pust å himmel!!!




Ja, kanske ändå, när jag når rosenåldern att jag inser, det som alla andra verkar ha fattat, att "Vår bästa tid är nu!"