
Var berättelsen kommer ifrån början vet jag faktiskt inte, men sann, det är den säääkert (Säkert! är föresten en av mina lyssnarcrushar just nu)

"Hur snön fick sin färg
-Snö var ledsen för att han var färglös. Han frågade och bad alla blommorna om dom kunde låna honom lite av sin vackra färg. Alla vägrade som ge av sin färg, alla utom en blomma. Denna blomman var helvit. Snö tackade genom att ge blomman sitt namn, "Snödroppe". Snö lovade också att denna blomma skulle få vara den första att blomma på året och att han aldrig skulle skada den med sin kyla och frost. Eftersom Snödroppen lånade lite av sin färg till Snö är den inte längre helvit."
Till min hjälp i berättelsen, för att stämning och spänning skall bli den rätta, har jag kanske en genomskinlig plastpåse (som spelar Snö innan den fick sin färg), en snödroppe och en snöboll (om det finns kvar, annars kan vad som helst som är vitt spela Snön. En gång var jag Snön själv med ett vitt lakan draperat omkring mig - attans kom på nu när jag skriver att jag naturligtvis först skulle ha haft ett genomskinligt plastskynke över mig :-)))))))))))))fast då kanske jag blivit av med jobbet....)

Hur min vackra ring fick sin färg får ni däremot fråga Renathe som har tillverkat den.
Tänk vad barnen ser på snödroppen med stora ögon nästa gång dom ser en efter din berättelse, och vilken vacker ring!
SvaraRaderakram Anneli
Åh, snödroppar, så fint!
SvaraRaderaDet ska jag också plantera så jag får dom till nästa vår.