Mina gröna tankar

Januarisommar

2012-02-01T14:10:00.000+01:00

Nu har januari gett mig sol, värme och sommar! Och så kommer man hem till sol och härligt väder här också....fast lite kyligare. En sisådär 40 graders skillnad. (Att jag fått ytter- och innerörsinflammationer, kortison och penicillin, och har så ont att jag skriker och inte kan gå ut i det fina vädret tänker jag inte ens nämna, då har det onda liksom vunnit!)

Longtailbåtar på Koh Lipe, Sunrise Beach

Vi har farit runt i den Thailändska arkipelagen de senaste veckorna. Koh Jum, Koh Lipe och Koh Lanta har fått sig påhälsningar av oss.

Ko Jum (Koh Pu)

Underbara Koh Lipe är en favoritö som vi varit på innan. Vi tänkte stanna där bara några dagar men det blev en hel vecka tillslut. Koh Jum en liten fin pytteö där vi bodde på en strand bland gummiträden. Total avslappning! Och Koh Lanta...är Koh Lanta. PRO's största utflyktsmål. Dit åkte vi sista veckan enbart för att shoppa lite innan vi for hem.

Varför lägga mer krut på sin trädgård än såhär....Rasande vackert är det ju!

Thailändare i allmänhet är väl inte världskända för sitt trädgårdsintresse. En enda gång har jag sett en privat anlagd trädgård i Thailand. Det var på Koh Muk där den verkligen stod ut i grannskapet. Träd, små dammar med lotusblommor och färgstämt anlagt. Varför är inte människan programmerad för att vilja ha fint runt omkring sig....det tänker man mååånga gånger i Thailand (jodå, även här hemma :-)))) Där finns ju alla möjligheter.

Varje gång vi varit iväg neråt det hållet har jag förbannat mig själv att jag inte lyckats hitta någon bok som har samlat alla träd och växter. Man vill ju liksom ha namn på allt man ser (underligt behov egentligen). På Koh Lanta gick vi en sväng i regnskogen med en guide. Här ska man pumpa honom på svaren, tänkte jag. Han tänkte nog mest att det var en tjatig farang. För inte visste han svar på vad några träd eller växter hette. Utom Banyanträdet då, för det pekade han minsann ut varenda gång vi gick förbi ett, så det var han stolt och lycklig över att kunna. Annars var allt annat "no name" och "monkey fruit"....

Banyanträd, en fikonsläkting

När jag så hamnade i bokshoppen på flygplatsen (den fanns både på Krabi och i Bangkok) hittade jag den. Boken. A field guide to Tropical plants of Asia. Det blev 10 timmars studier på hemvägen.

Medan jag varit borta har Livet på Solsidan gett mig en Liebster Blog award. Tackar ödmjukast!

Liebster är ett tyskt ord som betyder "käraste" och utnämningen ges endast till bloggar med färre än 200 följare/prenumeranter.

När man får utmärkelsen ska man göra följande: -Tacka den som gett dig utmärkelsen och länka.
- Skriva ner de 5 bloggar man vill lämna awarden vidare till och låta dom veta det genom att lämna en kommentar hos dem.
- Och hoppas att de utvalda vill lämna utmärkelsen vidare :)

Vem ska jag nu skicka den vidare till då? Det finns ju så många man läser lite då och då.... Dom jag mest frekvent tittar in till och följer blir dom nominerade:

- Rosenvit
- Mina Rum
- Spirande Grönt
- Annas Lilla Flora
- Jord under naglarna

och så tjuvar jag till mig en extra som Maris Trädgård får, men då måste du skriva lite oftare, Mari, annars tar jag tillbaka den :-)))!!!!

Koh Lipes grannaste dypöl!

Välkommen säsong -12

2012-01-03T19:00:00.000+01:00

Redan nytt år och ny säsong i den gröna världen. Var blir tiden av egentligen? Någonstans ligger den väl på lur. Rätt som det är ploppar den kanske upp och överraskar!

Övervintringstält från Willab

Idag åkte duken på övervintringstältet i "orangeriet". Inte för att jag riktigt tror på en jättemassa minusgrader men ändå..... Mest pelargoner får stå därinnanför, oliver tror jag blir lyckliga utanför i några plusgrader mindre.

Mandevilla och pelargonen "Royal Oak" på vintersemester

Grönt pynt och tankar om en död koreagran

2011-12-13T21:51:00.000+01:00

I helgen gavs det äntligen tid till att plocka ihop allt som tagit sig flygturer i trädgården under stormar och vederväder.

När man väl kommer igång och krattar, krafsar och alldeles förlorar sig i denna underbara kreativa koma får man idé på idé om hur man kan pynta till det. Lite grönt instucket här och lite smålampor där...Suckés!!

Något som jag inte uppskattat till fullo innan är alla vintergröna godingar. Att växa upp på 70-talet i kapp med alla cypresser, tujor, tallar och granar satte sina spår... Nu anser jag mig helt och fullt botad och frisk och bara älskar dessa trygga tunga väggar av grönt (ja, inte fööör mycket då naturligtvis!). Härligt att kunna gå och klippa lite precis vad man behöver till pynteri. Har sett vad krämarna tar per knippe grönt i handeln! Man skulle bara ha en egen mossträdgård att gå och plocka av också så hade julpyntarlyckan varit total!

När jag var en liten tösabit fick jag en Koreagran av min farmor. Vilken alldeles underbar present! Tyvärr fick min far en briljant idé när jag flyttat till mitt första hus... Naturligtvis skulle den flyttas med. Om det nu var av omtanke eller om det var så att han var trött på granen och ville ha bort den kan jag bara gissa... Den grävdes upp och flyttades iallafall från ett tryggt hem med god jord på Bjäre till en sandig gammal smedjeträdgård i Halland. Några år stod den ut. Tänker på den ibland. Hur hade den sett ut om den fått stå kvar? Jag hade velat ha den idag och gå och snacka lite med... fast jag hade kanske inte nått upp för att höra vad den svarade. Dom kan väl bli rejält stora.... Kan undra hur farmor tänkte när jag fick den?

Förövrigt så läste jag ett roligt citat av Sveriges mesta Ernst häromdagen. "-Jag tar gärna in saker från skogen och naturen och använder mycket ätbart som dekoration. Man kan säga att nästan allt vårt julpynt går att kompostera". My kind of!!!

Annars då? I dag har det mest varit luciafirande, glögg och inne-framför-brasan-mys... Inte sådär illa...

Grantagen

2011-12-08T19:14:00.001+01:00

Nu rider nästa storm in över oss och man har t.o.m blivit lovad snö. Får väl se hur det går med det. För er som undrat så visst klarade sig mitt växthus förra yrvädret (peppar, peppar säger jag nu när det blåser upp igen!). Värre gick det för min kollega. Ett nytt Willabväxthus för några nätta 15 laxar blev helt förvridet. Inte tycker den vanliga försäkringen att det var något att ersätta...

Och i Båstad såg det ut såhär bl.a...

Bild tagen av pappsen

Jämmer och elände och värre saker än så händer hela tiden i världen. Jag måste tänka glad tankar och vara positiv för just nu tycker jag att det har stockat sig tråkigheter runt omkring. Sjukdomar, stress, vänner som mår dåligt och materiella ting som retar gallfeber på oss (typ 4 av familjens cyklar obrukbara på tre dagar, en bil som rasat, en tvättmaskin som tar sönder våra kläder = jag tror det vankas utgifter, både i form av pengar och ENERGI!)

Amaryllis på längden och tvären

För att fylla på lite energi (och för att hitta på något när nu Videkvisten blivit pigg igen från demonanfallet, läs feberyrandet, och vi gick varandra på nerverna härhemma....) tog jag och lillemanHägerling en tur med bilen (jodå, sambon fick ihop den igen. Efter googlande av drivremmar, servo och generatorer, inköp av reservdelar och några supportsamtal med en god vän...Eftersom jag vet att han inte läser här frivilligt så kan jag erkänna att jag är imponerad!). Utflykten gick till Varberg och en stor butikkedjas Amaryllisutställning. Inte någon våldsamt stor utställning utan ett litet magiskt, vulgärt hav av dessa lökar i flera varianter. Dom är fräcka! Tänk att få uppleva dom vilda på en äng i sydafrika/sydamerika. Såg något program för ett tag sedan (kan det ha varit Monty Don ?) där man strosade ut i en amaryllisäng...

Som ett rosenhav!

En av dom fick följa med hem till mig. Det blev 'Ice Queen' som är så gott som helt vit med lite dubbel (halvdubbel kanske den skulle kallas) blomma. Mina favoriter är annars fjärilsamaryllis men det verkade som om fler kunder hade haft dom som favoriter så där gick jag bet.

'Ice Queen'. Bilden är lånad från Odla.nu

När vi tröttnat på blommor och glögg bland granarna (Kvisten blev alldeles förtjust i alla granar och uttryckte det som så att han älskar granar!) så for vi hemåt. Eller ja, nästan direkt. En liten sväng inom Träslövs Trädgårds julbutik fick det ju bli också (-Orkar du? frågade jag Kvisten. -Jag orkar om där finns granar...blev svaret.)

Som tur var fanns det granar och kvistar i lite olika former och en spännande motorsåg in action så mamman kunde strosa runt, njuta, inspireras och spendera några kronor.

Några som ser bilder tänker: Vilka fina bockar utanför Träslövs Trädgårds julbutik. Andra tänker: Varför har hon inte satt mössa på pojkstackaren?

Som avslutning idag några tankvärda ord som föll över mig i stora blomsterbutiken. Vid första läsningen känns det kanske negativt men tänk ett snäpp vidare...

Pelargonsnaps till jultomten

2011-12-05T19:22:00.001+01:00

Kära Mari, jag sker din vilja och publicerar här receptet på pelargonsnapsen. Eller recept och recept förresten. Det är bara att känna, smaka och få den rätta känslan i "teblanningen".

Royal oak, Piggelindoftande (enligt min näsa) pellis som hamnat i min snaps någongång.

Jag har brukat ta, till en liten flaska med vodka, ungefär en handfull blad från en doftpelargon (har nu för mig att jag läst någonstans att doftisar med en viss smak skall ej användas pga att smaken blir....sämre...men var/när/hur eller vilken sort kan jag inte komma på just nu, men det är säker alldeles uppenbart när man doftar sig fram i sin odling....Jag har dock alltid tagit lite citrus och piggelin-smakande sorter).

Hacka pelargonbladen fint (kanske inte behövs, men det känns som om det innersta eteriska kommer fram bättre då) och blanda i vodkan. Jag tycker att det är smidigast att blanda allt i en bunke först och inte hälla på flaskan förrän det är dags att bjuda tomten eller vem det nu är som skall ha sig en hutt.

Häll på en liten gnutta honung eller rå/rörsocker efter smak och tycke. Låt stå en vecka eller så och häll upp på flaska. Drick, njut och var glad!

Vips, så blev det lite juligt

2011-12-04T18:30:00.001+01:00

Andra advent och snön ligger gnistrande vit på tomten...ja, kanske på Tomten någonstans i norr men inte fasen på vår tomt här på västkusten. Regn, hagel och blåst, blåst, blåst!! Jag och minstingskvisten trotsade skitvädret en stund i dag och röjde nedfallna grenar, kottar och omkringblåsta fulheter i trädgården.

Vectis Glitter firar advent

Inte mycket tjohej och positiv kreativitet förrän vi samlade ihop lite tallgrenar. Då kom vi på att vi kunde lägga dom i en "rabattlåda" vi har på frukostaltanen. Vips så blev det lite juligt! Som all positiv kreativitet (finns det negativ??) så fylls det på, fortplantar sig och ger mera tankar och ork. Det blev till att klippa lite i enen för krans och dekoration. Det blev växthuspill, ytterligare några pelargoner fick komma in i uterummet. Det blev hyacintplantering. Det blev umgänge med övervintrarna (plocka visset, vattna, flytta om lite, prat och peptalk med dom i största allmänhet) och sedan hade några timmars trädgårderi plötsligt flugit iväg.

Hyacintrötter

Vresmys

2011-12-03T14:38:00.001+01:00

Trädgårdens rum var temat för kvällen när vi intog Kerstins växthus häromkvällen. Hon hade pyntat hela vägen in från parkeringen. Levandes ljus, pyssel och mys vart ögat än landade. Man blir salig ända innanför pälsen.

Känner man sig välkommen eller VÄLKOMMEN?

Glögg, tilltugg och trädgårdsprat snurrade runt därinne i växthuset och hade jag fått bestämma hade vi suttit kvar därute hela kvällen. Men racletten väntade därinne så vi fick traska på. Tyvärr (eller inte!) var det strömavbrott så vi fick fortsätta att sitta i det levande ljusskenet och osten fick brännas med brylebrännare. Vi kunde haft det sämre.

Mari läser högt ur "Lusten att trädgårdera" av Henrik Valentin

En sådan kväll sparar man i minnet vill jag lova! Nästa gång vi ska ses är det tema fröer som ska avhandlas. Kanske några sambeställlningar från frökataloger och har man tur har någon med sina egna fröer för byte. Är det något speciellt som jag behöver inför nästa säsong? Något som jag inte kan var utan? Framförallt kanske det är läge att rensa i frölådorna inför den kvällen.....

Kerstin bränner racletteosten i pannlampans sken

Det viner

2011-11-27T19:23:00.001+01:00

Innan sambon gav sig iväg i eftermiddags och upprättade stab på räddningstjänsten skenade han runt i trädgården för att plocka in allt löst. Jag tror att det var en väldigt god idé för nu viner det verkligen runt knutarna här. Det knakar och knäpper, dånar och brakar. Jag hoppas och ber att mitt växthus (bland annat, naturligtvis!) får slippa påhälsningar av något otyg under kvällen och natten. Snälla, snälla, snälla....

Det lär bli spännande att gå ut i morgon och se hur det ser ut... Med tanke på att sambon igår gav sig på grannens träd (ni som läst här på bloggen innan vet att sambon min är väldigt förtjust i att såga ner träd...) och hade lagt allt i en stor hög så kan jag kanske tänka mig att vi har en hel del grenar runt tomten att samla ihop. Har vi riktig tur kanske dom har blåst iväg så långt att vi inte hittar dom...

Före och efter på gatan där jag bor...

2011-11-26T14:31:00.001+01:00

Ibland tycker man att man inte hinner med det man vill i trädgården. Att man har så många planer men man får aldrig tid att förverkliga dom. Då är man glad att man fotograferar och dokumenterar.

Det är nu fyra år sedan ganska exakt som vi köpte vårt nuvarande hus. En sen höstdag var vi och tittade och tog kort på det som varit enbart sommarhus i flera år. Rester av en trädgård kunde anas på några ställen men nu hade ingen varit intresserad av den på länge. Sambon brukar uttrycka det

som om vi sedan väckte huset ur en Törnrosasömn (då syftar han mest på framsidan som var dolt bakom två stora granar och överväxt med vin och murgröna. Jag kunde tycka att det hade sin charm men det var jag ensam om.....)

Man har fått många kommentarer av de som går förbi, både de som bor i området och har rastat sin hund på gatan under alla år och sommargäster som vandrat här varenda sommar sedan slaget vid Lutzen. Positiva sådana, alltså...!!!

Man inser som sagt när man tittar på de gamla korten att man faktiskt hinner med en hel del. Man måste lära sig att vara nöjd och se vad man åstadkommit. för det är ju faktiskt en hel del när man ser efter.

Jag kan inte nog bärga mig att få se bilderna tagna om fyra år igen, för det är ju så mycket som man vill hinna med att prova. Jag vill t.ex ha mera rum i trädgården, med mindre häckar runt omkring. Mera ombonat och mysigt. Samtidigt som sambon tror på allvar att vi "snart är färdiga".... Visst är det komiskt!! Var förresten på en föreläsning om just trädgårdens rum häromdagen. Det var Anneli från Trädgårdskompaniet i Haverdal som höll en stunds inspiration för Uppsticklingarna. Alltid härligt att sätta sig ner och lyssna på en sann trädgårdsentusiast. Som av en slump skall även vår nästa Vresrosträff hemma hos Kerstin ha temat Trädgårdens rum. Får fundera ut vad jag ska bidra med...Förslag någon?

Vinterträdgård

2011-11-20T17:35:00.001+01:00

Nu tänker jag avslöja hur det har gått med mitt inköp av Willabs övervintringsväxthus.

För att ta det från början går vi tillbaka till januari 2008. Då köpte vi och flyttade in i huset där vi bor. Minst ett av flyttlassen bestod bara av övervintrarna, pelargon, fuchsia, agapanthus och annat smått och gott. Första vintern fick dom sin plats i garaget där hyllor spikades upp för ändamålet (lämpligt nog när pappan min var på besök...). Andra vintern hade jag definitivt upptäckt uterummets potential som orangeri. Nu har dock sambons knorr över elkostnaden för fläkten överröstat glädjen i att ha ett idealiskt rum för övervintring.

Tyvärr. För det var helt perfekt.

Förra året bestämde jag mig för att köpa övervintringsväxthuset som Willab har. Tummarna kom tyvärr ur för sent. Det var slutsålt när jag bestämt mig. I år skulle det däremot bli av.

Innan jag visste ordet av hade dock Skånes loppkung varit i farten. Pappa hade varit på en av sommarens alla loppisar i Munka Ljungby och hittat något som såg intressant ut tyckte han. Han köpte paketet obesett, öppnade inte ens och kollade....Hade inte sett att det stod Willab på fyndet. Han mailade mig foto av paketet och undrade om jag kunde behöva något som sådant. Jag såg genast att han möjligtvis kunde ha gjort ett enormt fynd! Om alla delar fanns med....och det kunde väl knappast vara möjligt?!

Han har en sådandär särdeles bra känsla för att fynda till nästan inga pengar alls. Denna gången visste han dock inte ens om att han fyndat guld till dottern. Jag hade inte ens nämnt min och sambons funderingar på en dylik lösning för honom!

Varenda pinne och pryl var sorterad.

När paketet öppnades var lyckan total. I fullständig kadaverdiciplinordning låg varenda lilla pinne och fäste prydligt sorterat och väntade....Våra varma tankar gick naturligtvis till Bjäres loppkung men också till den människa som skänkt detta till idrottsföreningens loppmarknad (jag ser framför mig en äldre man och jag ser hans prydliga hem. Kanske är det släktingar som rensat ur den mannens hem....)

Monterat och lite på prov inflyttat.

I söndagssolens glans sattes det upp idag i uterummet. Där får det stå utan bubbelplasten tills den riktiga kylan slår till. Då kommer fläkten att placeras inuti tältet och växter, sambo och alla inblandade är nöjda (ja, nästan alla, jag hade varit liiite lyckligare om jag fått elda på frostfritt i hela orangeriet...men, men, jag sparade ju mer än över tusenlappen på köpet och några kronor på elen är ju snart insparade. Det känns ju nästan som om vi tjänat pengar!)

Lillkvisten hjälper till med monteringen.

Jag får väl erkänna att det är inte världens snyggaste inredningsdetalj att ha mitt framför vardagsrummet och dessutom det största, första man ser utifrån vår gata. Hur gör man när ens minimalistiska estetiska sinne möter själens passion?

Elektrisk egocentricitet

2011-11-16T20:30:00.000+01:00

Nu finns det sedan en tid tillbaka el indraget i växthuset mitt. Jag var en början skeptisk och tyckte att det var lite väl onödigt. För ovanlighetens skull blev jag övertalad (kan också läsas: överkörd) av sambon (detta händer ju nästan aaaaaldrig när han bestämt sig för något...) trots att jag var så nöjd med mina levande ljus och oljelampor därute.

Fragrans i levande motljus

Argumenten haglade dock över mig så att jag fick huka för att värja mig. Jag kan/får:

ha fläkt därute (allt för att han ska slippa den i uterummet)
ha kristallkrona i taket (han tror visst att det är alla kvinnors dröm)
nära till uttag för trädgårdsbelysning (om jag vill ha mer i den hörnan, ja...annars blir det ju förlängningssladd där ändå)
nära till uttag för flisen (får ändå använda förlängningssladd...)
platta och föna håret (nä, det sa han inte. Antagligen för att jag bara har 25 meter till närmaste frisersalong, VresrosLottas "Hårfint")
uttag för julbelysning (fast då är det ju närmare från uttaget i husväggen, iaf där vi brukar julbelysa. Förlängningssladd kanske?)

Olevande ljuskälla

Känns som om han hade ungefär 42 argument till men dom har jag glömt. Inkopplat blev det iaf. Så fick jag allt börja fundera på hur jag skulle förvalta denna gåva. När jag satt där i mina funderingar en kväll kom jag att tänka på den fula slingan som aldrig hamnar på rätt ställe inför julen.

Enkelt och vackert

Ner med den i en underbar trädgårdskorg och ljuset strilades skönt, vackert och fint. Nu kan jag sitta inne i soffan framför brasan, vända blicken ut och njuta av sambons elektricitet.

Slingan, bakom kulisserna

Annars då? Jo, jag har handlat vid dörren. En liten oskyldig budbärare från kapitalismens högborg stod därute en dag med en beställningslista att fylla i. "- Du som har så många barn kan väl köpa några jultidningar", lät det från den spröda lilla stämman. Efter att ha bläddrat igenom alla tre katalogerna hon erbjöd mig två gånger satte jag ett glödande kryss framför en siffra. Inte blev det något till de stackars barnen. Jo, kanske då en krona till den stackars lilla försäljarinnan (med tanke på att jag kunde ha köpt samma bok betydligt billigare på andra ställen borde hon ha tjänat något på detta....)

Efter krysset glömde den förvirrade egoistiska mamman alldeles bort sin beställning. Därför var det som om tomten stod vid dörren i helgen med ett fint inslaget paket och önskade mig god jul. Det var nästan så att ögonen tårades. Först trodde jag det var p.g.a den näpna synen, men strax klarnade det och jag insåg att det var för att 199 kronor skulle inhåvas. Vilken husfru har kontanter liggandes hemma nuförtiden? Det blev till att plundra barnens spargrisar....Det måste väl betyda att jag fick boken i för tidig julklapp av mina barn? Tack kära ni!

Jordgubbsfrossa!

2011-11-07T19:40:00.001+01:00

Det är bara alldeles knasigt underbart! Tänk att få skörda årets sista jordgubbar i november.

För det var väl inte säsongens första vi skördade??

Livgivande lördag

2011-11-05T21:13:00.000+01:00

De här dagarna är lätträknade nu tycker jag. Då man känner direkt när man vaknar och tittar ut... " -Jag måste ut i trädgården!!!!!!!!!!!" (nog f-sen brukar de få dagarna nu på hösten sammanfalla med arbetsdagar!) I dag var en sådan dag och man blir skönt glad i hela kroppen. Man paltar på sig sina rejäla kläder som inte skulle platsa på hur många catwalkar som helst, går ut och sedan bara försvinner tiden. Det blev lite löv- och barrstäd (inte för mycket, det mesta får ligga kvar och goa till sig under vintern) och växthuspilleri.

Å vilken pellis är detta? Det kommer jag inte ihåg ikväll...

Fortfarande finns det pelargoner, fuchsior, oliver, physalis, chili och trädtaklökar som snart ska in på övervintring ute i växthuset.

Pelargon 'Springfield Black'

Nu känns det verkligen att en ny säsong tar sin början. De här månaderna som ligger framför oss när man går och petar med sina övervintrare. Lite ställföreträdande trädgårdsarbete. Konstgjord andning för en trädgårdsälskare. Att gå och titta till, vattna, kolla temperaturen, knipsa lite blad, ha ihjäl några invaderande löss eller annat som försöker förstöra lugn och sinnesro, det får en att ta sig igenom kyla och elände med förståndet i behåll.

Physalisblomma och chilin 'Jamaican bell'

Läste krönikan av Maja Aase i tidningen Allers Trädgård häromdagen: "De som är särskilt lyckliga i sin trädgård vet att uppskatta småstunderna. Som ~~tant~~ hyllar jag "en kvart om dagen"- filosofin. Det handlar om att gå omkring och knipsa varje dag. För knipsandet är livgivande meditation". Så sant, så sant! Fast ordet tant behövde jag ju inte citerat. Jag går tillbaka i texten och redigerar.... Hold on.

Pelargon australe

Nu på kvällen efter utfodrandet av hungriga krigare (då syftar jag speciellt på ena sonen som kom ner till maten efter en hel dag i fält. Den stackaren har, med undantag för en fikapaus ute i höstsolen, slagits med alla möjliga banditer och bös ända sedan han vaknade...framför datorn...) satte jag mig en stund ute i växthuset. Där i mörkret bland levande ljus mår man som en lycklig drottning. Efter en stund kom minsta Videkvisten (3,5 år) ut till mig. Vet ni vad han sa?????

Pelargon 'Jean Bart'

"Jag har fått den knasigaste mamman. Vad gör du här? Det är varmare inne"

Trädtaklök

Vad säger man...:-)))) Fast jag tror minsann att han tyckte att det var ganska så mysigt, för sedan satte han sig tillrätta och kollade in stjärnor, måne och flygplan som for över himlen.

Klart att silverbesticken ska användas.

När vi satt där ute i friden fick vi sms från äldsta sonen (jodå, mobilen fanns med i fickan, det går ju inte att vara helt frånkopplad!). Han berättar på plats från London att det är halvlek i matchen mellan Manchester City och Queens Park Rangers. Stämningen är på topp och det står 1-1. Tyvärr har dom råkat hamna mitt i QPRs klack så den nyinköpta Cityhalsduken packades ner illa kvickt... Jaha, här sitter vi under samma måne men ljusår ifrån varandra både i mil räknat och i stämning. Men antagligen med samma lycka i kroppen.

Snöflingan, Bacopa eller Sutera cordata, verkar vilja fortsätta att blomma tills de riktiga flingorna kommer.

Nu är kvällens stora fråga; tända brasa eller hoppa ner i sängen med nya nummer av Tove - Hem och Trädgård, Allt om Trädgård och Fixa Vinter... Dilemma. Någon som tycker synd om mig???

Fuchsia 'La Campanella'

Ett litet PS. såhär på slutet: Ikväll när jag kom in och det hade mörknat tittade jag ut och fick se att VresrosLottagrannen hade fått till det med elektrikern... vilken fin utsikt jag fick från altanen. Tack Lotta!

Grannens ljus i mörkret

Stolpgång och felsökning med åtgärd

2011-11-02T19:48:00.000+01:00

Att inspirera varandra är väl bland det viktigaste i livet tillsammans. Det måste till på många plan men sker det i trädgården blir jag lite extra gladerlig! Mitt projekt i sista-solen-hörnan gav sambon lust...

En dag kom han hemdragandes med gamla telefonstolpar. Jisses tänkte jag, vad i hela friden ska dom användas till! Många bilder flög igenom mitt huvud. Tänker inte publicera dom här...

Telefonstolparna visade sig komma från en kompis som håller på att sälja huset. Dom hade visst ingått i något projekt där som aldrig kom längre än till tanken. Skulle nu stolparna ligga lika många år på vår uppfart och vänta på att komma till användning?

Sambon hade dock tänkt ut det. Resterande av gruset som jag fått hemkört inför mitt projekt skulle användas. Stolparna kånkades, sågades och lades på plats utanför entrén/köksfönstret och vips så hade vi en ny liten vy.

Såhär blev resultatet. Plattorna ska petas ner i gruset tror jag bestämt. Annars är nog en snubbelvarning befogad.

Den stora stenen med flat sida som kom med oss hem från VresrosElisabeth (som vägde nästan mer än sambon orkade med) fick sin plats i kanten. Perfekt för höstens välkomnade marschaller eller oljelampor!

Förövrigt så har jag äntligen fått reda på roten till det onda högermarginals mysteriet. Såhär kom jag till rätta med problemet:

"This will happen when a post contains something that is preventing an html tag from closing. Your blog is now showing with the sidebar in place, so one of those deleted posts was probably the culprit.

You identify a post which is doing this by opening posts individually. The one with the problem will display with the misplaced sidebar. Edit that post and click back and forth between html mode and Compose a couple of times, then publish again. That repairs the code and restores the sidebar."

Så enkelt var det. Att jag inte räknade ut det själv....

Plundrad järnlady

2011-10-21T21:57:00.000+02:00

Den där bilden jag bjöd på igår. Sug på den, för den är ett minne blott. Idag när jag kom hem från jobb hade trastarna börjat sitt gästabud. Varje höst när första frosten gått sin nyprunda över järnekens bär kommer en stor flock trastar och håller kalas.

På någon timme har dom tömt trädet på bär. Det är lite som trolleri. Ena stunden är järnladyn översållad av klarröda bär och i nästa, när man blickar ut, är det tömt på det röda guldet.

Förövrigt så....blir jag galen på den nedkasade gadgetlisten. Går inte att få tillbaka. Å just nu orkar jag inte ta bort och börja på nytt. Sorry blogglovers.

Men va f..

2011-10-20T19:55:00.003+02:00

Nu får ni hjälpa mig bloggare!

Hela min gadgetlista i högerspalten har ramlat längst ner på sidan! I layouten ligger den fint som den ska men i visningsläge ligger alla ju där nere...Vad har jag eller någon annan gjort????

En bild på järneken medan jag surar och klurar....

Jag orkade äta alla...

2011-10-16T13:57:00.000+02:00

...melonerna som vi skördat i år. Jag funderade ju över det i augusti. Skulle jag bli trött på melon kanske? Svaret är att jag klarade det, mest kanske för att vi delat broderligt i familjen på hela skörden. 2 meloner delat på 6 personer.

Första melonen var en 'Edens Gem', söt och ljuvlig slank den ner i slutet av september.

Vi var alla överens om att nästa melon skulle också förtäras i grupp. Inget tjuvplockande i växthuset alltså. Och i gårkväll var det så dags för Caspians melon! Det är en Cataloupe även det men denna köpte Rosenvits lilla knodd Caspian i butiken, sparade fröna och sådde. Tack Caspian! Den var söt, underbar och helt ljuvligt god även den. Det är absolut inget jag kommit att tänka på när det gäller melon, att man kan spara fröerna av "ICA melonen" och så dom. Det kan man ju göra med tomater, paprika, apelsin, physalis och annat. Melon känns sådär ganska mycket mer exotiskt och jag trodde kanske att "köpemelonen" var manipulerad, steriliserad eller något annat som människan kan hitta på att göra här i världen.

För övrigt så är jag så lycklig över helgvädret! Rena rama trädgårdsdrömmen. Speciellt igår, då var det växthuslek för hela slanten. Alla övervintrande pelargoner, agapanthus, fuchsior, oliver, mandevilla m.m kom in häromdagen i växthus och uterum (nä, attans! Nu är det ju säsong att kalla det för orangeri igen!) Framöver kommer alla att få komma in i uterummet (ORANGERIET!!!!!!) för att fira vintern men änsålänge står lite kvar ute i växthuset. Undrar någon fortfarande hur det går med mitt köp av Willabs övervintringsväxt hus.......vänta, vänta, snart ska jag avslöja hur det har gått.....

Drömmen om våren för 54 spänn...

2011-10-12T19:41:00.006+02:00

... och jag fick 300 lökar på köpet.

Inga rariteter, men dom gjorde både mig och plånboken lyckliga.

Jag har en kollega som brukar säga -...UNDERBARA NETTO! Jag brukar INTE hålla med, men idag gör jag ett undantag och erkänner att hon kan ha rätt. Ibland. Hamnade där idag när Nästminsting skulle köpa sig två filmer. Just när jag stiger in igenom dörren ropar dom på mig. Lökpaketen. 4.95 riksdaler per paket. Nästan gratis! Jag plockade till mig av narcisser, tulpaner, allium, hyacinter och några krokus. Kan undra om jag skulle definieras som en enkel eller dubbel människa om någon skulle analysera min lycka...??

Förövrigt så doftar katsuran sådär underbart knäckigt kolapepparkakigt nu!

HarmoNixon

2011-10-10T16:57:00.005+02:00

I senaste ledande svenska trädgårdstidningen läste jag ett reportage om trädgårdsdesignern Philip Nixon. Han säger: "Allt ska vara på sin rätta plats. Balans är ett nyckelord men det handlar inte om symmetri, utan om att allt ska vara i harmoni."

Åh, vad sant. Det där satte ord på mycket.

Bild från Philip Nixons hemsida, Chelsea Flower Show 2006

Jag lever!

2011-10-10T15:37:00.007+02:00

Oj, oj! Fick ett mail från en som undrade om jag ramlat ner i mitt stenröse....Nej, nej! Det har bara varit mycket annat som upptagit min tid (typ det där "andra" ni vet, jobb, familj, livet i allmänhet...)

Däremot varvas det upp därute för att varva ner inför sluttampen. Gräsen blommar som tokiga. T.o.m zebragräset, Miscanthus sinensis 'zebrinus' blommar och det är ju inte så jättevanligt på våra breddgrader.

Mycket blommar villigt om igen, som om de vill tacka för sig en extra gång innan vintern går sin bärsärkagång. Rosen Louise Bugnet har verkligen gjort skäl för att kvala in bland favoritväxterna i trädgården. Den har inte pustat med blomningen en stund i sommar och blommar fortfarande med enstaka blommor. Annat som blommar igen är kerria, lavendel, tremastarblomman, hostor!

En som också bara blommar och blommar är Trumpetklematisen C.heracleiofolia 'Cote d'azur'. Den har blommat sedan slutet av augusti. Snyggt jobbat!

Några höga klara dagar i helgen drog med sig gryningsfrost till våra trakter, men som tur är har jag blivit bönhörd och sluppit det änsålänge. Tror att det handlar om respekt.....:-)))

Antagligen får jag väl visa respekt tillbaka och plocka in mina övervintrare snart. Någon som undrar hur det gått med mitt planerade inköp av övervintringsväxthus från Willab... följer ni mig så kan ni nog alldeles säkert få reda på det framöver....

Vi går mot rött

2011-09-18T20:36:00.004+02:00

Det är rätt fräckt när man tänker på hur naturen fungerar. Det är inte konstigt att man kan tänka sig tokig över livets mening när saker och ting är så komplicerade - och till vilken nytta?

Som det här med trädens och vissa växters färg på hösten. Vilken procedur. När ljuset minskar nu framöver slutar bladen producera klorofyll och kvar finns bara de röda och gula färgämnena som man inte ser annars bakom allt det gröna. Skulle det bli kallt och frost tidigt så hinner inte bladen få sin härliga röda färg utan faller bara till marken....Snopet.
(Bilden föreställer åkerbär i höstskrud tillsammans med varigerade smultron)

Stenmör i Lilljohnsröset.

2011-09-17T17:26:00.009+02:00

Mör känner jag mig i hela kroppen nu. Efter en dags byggande av stenmur, eller stenröse ska jag nog kalla det så att jag inte får murargubbsklanen på mig, är man lite lätt vingabröten. Projektet vid min sistasolenhörna är inne på upploppet.

Igår kom sambons sms strax innan jag skulle gå hem från jobbet.
" -Släpet är på. Ska du hämta sten?"
Sagt och gjort, för vad gör man inte när gubben kopplat på? Detta kallar jag fredagsmys! Två vändor blev det ut till Vresroselisabeth på Lilljohns för att hämta stenen jag behövde. Tror minsann att muren får heta Lilljohnsröset...

När hela härligheten var avlastad och jag tittade på högen på garageuppfarten kände jag bara...kärlek... När jag berättade det för sambon tittade han på mig som om...ja, som om det var dags att köra ett nytt varv med bilen och denna gången till någon instutition.

Det finns säkert lika många skolor i att lägga mur som det finns stenläggare och jag tänker inte gå in på det eller ens ta reda på "hur man gör". Dessutom tror jag inte att bönderna som lavade upp "gärsgårarna" runt ägorna förr tänkte på att lägga dom på något speciellt sätt och med "rätt" underlag. Och dom står än. Efter hundratals av år.

Min lilla mur, röse, skapades med kärleken till stenen och flera vändningar och vridningar av det tunga guldet. Jag hoppas inte Helge Lundstöm vände sig för mycket i sin himmel om han råkade titta ner i eftermiddags.

För övrigt så, när den dagen kommer att det är dags att gräva ner mig, så önskar jag mig ett alldeles eget röse någon meter över min kropps sista viloplats i detta livet. Tänk ett röse med en nedlagd sten av varje människa som kallar sig min vän. Misstänker att det finns lagar och förordningar skrivna av vår tids stelbenta stackars byråkrater som förbjuder sådant....men då hoppas jag verkligen att folk står över det och lägger en sjuh-lvetes med massa sten...

Blåst och knäckt!

2011-09-14T18:20:00.003+02:00

Grrrr!! Å vad arg jag är. Hatar blåst!! Och nu har det vindat och vint i flera dagar. Usch! Man blir totalt urlakad i skallen. Allt i trädgården lägger sig, förstörs och knäcks. Och då kan jag tillägga att vi bor vindskyddat....

För en dryg vecka sedan satt jag i uterummet och berömde min fina uppstammade silverbuske (jag vet inte om någon lyssnade på berömmet...familjen satt bredvid men hörde mig säkert inte. Dom skiljer inte på om jag pratar gröt eller grönt. Och själva busken var ju utom hörhåll utanför glasväggen...) Jag lovordade hur den vuxit och hur kul det var... På natten blåste det upp minst en orkan, tromb och en storm på det. Dagen efter kom jag hem och såg att den var knäckt....

Det skar i hjärteroten när jag fick såga ner. Håller tummarna för att det ska spira i det som jag lämnade kvar. Silverbusken har ju en otrolig växtkraft inneboende i sig i vanlig fall.Numera tjänstgör hela härligheten som vackert silverskimrande och mjukt underlag vid ingången till grannen...

Grus i bersån

2011-09-04T20:56:00.004+02:00

Så kommer då fortsättningen på hörnan i trädgården med kvällens sista sol.

Äntligen fick vi tid att fixa resten enligt planerna.

I 25 graders varm värme flämtade vi oss igenom dagen med grävning och gruslastande. Sambon var lite grinig (antagligen har han blivit smittad av vår förkylning, men det låtsades jag inte om, nu var det jobbajobbajobba som gällde!)

När "bersån" nästan var klar fick granneLotta sätta på kaffe till invigningen. Kakan var redan förberedd av mig och lillminsting.

Nu ska bara kvällens regn (misstänker att det blir hela veckans regn....) trycka till gruset, vattna omplanterade växter och tvätta rent efter mitt sandande och grusande, sen är det klart. Nästan, iallafall. Någon slags murliknande sak ska avsluta åt väster och fler stenar skall på plats, men det får bli en annan helgs projekt.

Nöjd och glad med värkande muskler ska jag nu hoppa i säng med ett lass gamla trädgårdstidningar som jag grävt upp ur källarvalvens djup.

Vår bästa tid är nu

2011-08-30T18:53:00.009+02:00

Du hinner inte längre än till krönika och ledare i varje tidning och magasin innan man kan läsa "- Just nu är bästa tiden!", "- Jag älskar det varma augustiljuset och de djupgröna nyanserna i trädgården", "- Klar luft och sprakande höstlöv är årets höjdare", "- Det är en ljuvlig tid nu!".

Själv tittar jag ut och ser...ösregn, ösregn och åter ösregn. När solen äntligen tittar fram ser jag inget varmt augustiljus utan bara ett deppigt gult sommarenäröverljus. Istället för djupgröna nyanser ser jag gulnande blad och dom sprakande höstlöven har tack och lov inte ramlat över mig ännu.

Borta är det mesta av den goa värmen, allt är överblommat...men kanske ändå, om jag kisar ser jag ju...

...att det faktiskt blommar lite i hörnen fortfarande. Röda rudbeckian, Echinacea purpurea (köpt som 'Doppeldecker' men jag får nog kisa en jädra massa för att se hur dubbel den är...) klatchar till det vid ingången som en rödrosa taggig bakelse.

Kärleksörterna har ju faktiskt sin bästa tid nu! Här är en 'Jose Aubergine' bland vinet.

Den vita fjärilsbusken, Buddleja davidii 'White Ball', som jag köpte förra året för halva priset på Coop och sedan fullständigt glömt bort att jag hade blommar för första gången. Jag tror att människan är begåvad med dåligt minne för att få uppleva överrraskningar. För mig var det en fullständig överraskning när jag upptäckte i mina anteckningar att jag gett mig själv en liten söt variant av Buddleja som jag inte ens visste fanns. En liten vit sak som verkar blomma en aning senare än den vanliga och bara blir ca 1 meter hög.

Sköldpaddsörtens, Chleone obliquans, blomma är sååå fräck. Varför vill inte den vita bo hos mig?? Har försökt men den vill inte växa. Knep någon?

Jag får ju erkänna att sensommaren bjuder (bjuder och bjuder...jag har ju själv kämpat mig till det genom frösådd, vattning, gödsling och kärlek!!) på de underbaraste smaker från trädgården.

Tamarisk. Say no more. Rosentamarisk 'Pink cascade'. Jag älskar den!!!

Och alla återblommare, och gräsens vippor och.... pust å himmel!!!

Ja, kanske ändå, när jag når rosenåldern att jag inser, det som alla andra verkar ha fattat, att "Vår bästa tid är nu!"

Hur ska jag orka äta alla?

2011-08-28T21:51:00.005+02:00

När jag njöt av en stunds meditation bestående av glasplockning efter den navla grenen från björken som gått igenom växthuset fick jag syn på den! Edens Gem. När jag klättrade upp på en stol och rensade översta hyllan låg den bara där. Den måste ha börjat växa med vindens hastighet. Jag pollinerade plantan tidigare i sommar med en pensel, hade jag velat säga...men min pollinering bestod i lite pet med fingrarna... Antagligen kan jag framöver vara tillkallad expert i hur man inte gör om någon önskar en föreläsare. Enbart en blomma har alltså pollinerats och inte hade jag märkt det ens. Den låg uppe på hyllan i en korg. Hoppas, hoppas nu att det kan bli lite mera sol och värme så att den blir mogen. Nästa år ska jag läsa på lite bättre och göra som expertisen säger, att nypa av vid tillväxtpunkten på huvudstammen efter 5-7 blad och sidoskotten efter 2-3 blad. Blommorna handpollineras med pensel. Mogna frukter doftar melon (!Aha!) och när stjälken spricker vid fruktfästet vet man att det vankas fest.

Unge Herr Rosenvit satte sina egna frö från en cantaloupemelon han köpt i butiken och smaskat på. Som gudmor (åt honom, inte åt melonen) blev jag utsedd som beskyddare av en planta. Ska jag få skörda även färdig mogen frukt på den?

Orkanen Irene...

2011-08-28T17:02:00.003+02:00

...nedgraderades till tropisk storm, ändrade riktning och for en sväng över mitt växthus i natt. Så var det. För inte tänker jag ge med mig och erkänna att sambon har rätt när han säger att vi måste plocka fram motorsågen och fälla ännu en björk. Aldrig! Väl?

Österlen inkl. frukost

2011-08-26T08:35:00.007+02:00

Var vi satt förra helgen? Läser ni Rosenvits blogg så vet ni. Och jag har ju hotat Rosenvitchen med att offentliggöra några bildbevis....Här kommer dom....

Några dagar innan avfärd var det ett hiskeligt ståhejande om medtagen frukost eller ej. När jag först gav förslaget gick sambon i taket. -Inga j--la stopp på nedvägen, har jag satt mig i bilen så är det "strajt ahäd", lät det. Någon dag senare ringde Herr Rosenvit.
-Jo, jag har smsat sambon din och undrade om vi kanske skulle packa ner frukost och picnicka på nedvägen.....
-Och vad fick du för svar? Undrade naturligtvis jag (som var lite rädd att resan nu inte skulle bli av, hade dom blivit ovänner kanske???)
-Att jag fick fråga dej. Han vågade inte bestämma det.....

Frukost i Våxtorp. Blev det.

Efter lite tappade tänder, värkande axlar, kontaterade av noll hörbarhet i ett inflammerat öra och samtal om streptokocker for vi sedan "strajt ahäd" till Simrishamn. Med några stopp i Vitaby och Kivik.

Eftersom Rosenvit redan skrivit på sin blogg om hur himmelskt och underbart allt var behöver jag inte ödsla mitt bläck på det. Läs inne hos henne!

Vi bodde på Kockens B&B på Apotekarens trädgård. Efter att trädgården stängt för dagen fick vi fördelen att ha den för oss själva. Grusligt härliga timmar i solen.

Slumpen hade fått oss att boka bord på underbara underbara 'Bellas Bistro' (som jag till skillnad från Rosenvit inte tänker göra reklam för....jag vill ABSOLUT få plats själv nästa gång jag vill boka bord där!!)

Utan att göra reklam kan jag underskattat säga att maten, drycken, allt var såååå bra...

Medan gubbarna sedan fortsatte Österlenmästerskapet i Backgammon badandes i blod, svett och tårar satte vi mer sofisktikerade damer oss under silverpilen inne i trädgården.

Raka vägen hem till vardagen ville vi inte, så trots ömmande axlar, tappade tänder, streptokocker och inflammerat ytteröra som nu lagt till förkylningssymptom med tilltagande feber gjorde vi några avstickare "strajt ahäd". Åbergs Trädgård i Ystad, Ale stenar och Smygehuk var några av stoppen. Hipphoppsjopp, så snabbt går ett dygn i goda vänners lag, och nu är det ett minne blott.

Mera och flera sittplatser

2011-08-25T10:36:00.006+02:00

På temat sittplatser måste ni ta en kik på Bertil Burströms 110 sådana i Munka Ljungby. Kolla in på Sveriges läckraste trädgårdar

Kan undra om han tänkt på kvälls- och morgonsol, eller om det är andra tankar som styrt? Hur det än är med den saken så hoppas jag få besöka hans trädgård någongång. Inte för växternas skull då kanske.....

När jag och Videkvisten snörvlat och hostat färdigt skall jag visa var jag satt och njöt i helgen. Kolla Bertil sålänge.

Bilderna är från vårt (ok då....sambons) paradis vid Dalsjön.

Tema Sittplatser

2011-08-13T20:53:00.007+02:00

Jag kommer ihåg när jag var liten (det måste vara ett gemensamt drag för oss "trädgårdsfolk", att komma ihåg och inspireras av en massa från barndomen...) att jag tyckte det var lite lustigt att gäster i föräldrarnas trädgård alltid skulle påtala antalet uteplatser i trädgården. Mina föräldrar hade (har!!!!!) en sittplats för varje väderstreck, för solens gång under dagen, för fikan, lunchen, kvällsmaten, festen och för humöret i största allmänhet. När jag nu tittar i min egen trädgård ser jag att det blev likadant här...

På altanen sitter vi mest hela dagen tills långt ut på kvällen under hela sommaren. Här har jag koll på grannen, växthuset och här får kroppen den där rätta brännan innan det är dags att spatsera några hundra meter ner till stranden...

Här på kortsidan av altanen går vi ut tidiga vårvintern med filtar och sätter oss. Här värmer solen tegelväggen och fungerar som ett härligt element. Solen dröjer sig kvar en bra bit in på kvällen. Perfekt för två föräldrar att sätta sig med ett parti backgammon (-Nej tyvärr, älskade barn, det finns ju bara två stolar...)

Under äppelträdet står solen inbjudande för sena semesterfrukostar. Annars används det mest som sideboard till grillen.

I växthuset blir det mest frukostar och fika om våren.

Minsta Videkvisten fick sin plats för picnic när farmor och farfar gav honom ett eget litet campingbord.

Frukosten brukar intas här på norrsidan strax innan semestern gör sitt intåg. Riktigt varma sommardagar är det skönt att ta sin tillflykt hit.

Kvällssolen har fått sin egen plats. Här steker den hela dagen och tar sedan siesta några timmar för att återvända hit med sina sista strålar innan den dyker ner bakom Lantmännens stora silo.

Uterum. Orangeri. Extra vardagsrum. Skulle vi räkna på vilket rum som används mest i vårt hus tror jag att detta vinner med hästlängder. Inne fast ute, ute fast inne... Här spenderar vi många timmar per dag från februari till sena oktober. Och under resterande månader på året lever mina övervintrare frostfritt här (med undantag för denna julafton när sambon så käckt stängde av fläkten samtidigt som termometern kröp låååångt under nollan ute... men det är ju en annan historia och somliga påstår att det är preskriberat)

Tankar i allmänhet och synnerhet

2011-08-12T21:21:00.002+02:00

Vad gör människor som inte har en grön plätt på jorden att njuta av? Hur spenderar dom de ljumma sommarkvällarna? Hur mår dom?

Konsten att plantera en ros

2011-08-08T20:07:00.004+02:00

Vad göra med en inköpt ros? Impulsköpt sådan, för ovanlighetens skull :-))

Den som påstår att det bara är till att gräva, fylla på lite god jord för ändamålet, vattna och vänta på knaket av växande Lykkefund, (eller om det möjligtvis blir Polstjärnan som skall sättas här, den blev också impulsköpt vid samma tillfälle) den vet inte riktigt hur det är att vara trädgårdsidiot.

I detta fallet blev det så att ny rabatt planeras, stenläggning modell muraktigt funderas på och skiss på växtstöd ritas till sambon. Han hade väl ändå inget annat för sig idag verkade det som...

På ett par timmar förvandlar sambon (med hjälp av miniman) en del av mina planer till verklighet.

Här i min (vår) kvällssolshörna skall nu förvandlingen ske. Hänger ni på här på bloggen kanske ett slutresultat presenteras vad det lider...

Själva stödet enligt modern armeringsjärnsprincip är uppe och tanken är att det blir likt det vi satte en gång vid entrén.

Legal odling

2011-07-28T13:00:00.003+02:00

Flera av mina gäster har höjt på ögonbrynen och undrat om jag odlar cannabis. Vad folk trott som bara gått förbi på gatan kan man ju bara gissa. Det kanske ligger en anmälan hos farbror konstapeln i stan....

Nu blommar den dock, så eventuella misstankar och åtal mot mig hoppas jag är nedlagda... Ser ni att min hand döljer sig där bakom??

Växten är en Hibiscus coccineus som jag köpte förra året. Då blommade den inte. Eftersom den är tveksamt härdig på friland har den fått övervintra i uterummet. Ganska sent i våras, sådär när man tänker att "nä f-n, nu slängår ja den nedfrösna klompen", då spirade den nerifrån och sköt fart. Nu är den lika hög som lilla jag.

Sju knoppar bjuder den mig på så jag skall nog kunna få en ny blomma till frukosten veckan framöver......

Humlor hjärta hjärtstilla = sant

2011-07-27T18:41:00.004+02:00

I Sverige finns 39 arter av humlan läste jag. Ovanligt många med tanke på att för de flesta är nog en humla en humla.

Sitter man bredvid min hjärtstilla ser man faktiskt att det finns olika sorter. Humlor och andra flygfän som letar smaskig nektar att förgylla sin tillvaro med har fullständigt invaderat "busken".

Hjärtstillan, Leonurus cardiaca, är en ganska ovanlig växt som man inte ser så ofta. Hos mig i ett hörn med sol halva dagen och i ett ganska fuktigt läge trivs den som hoppsan hejsan. Den når mig till pannan nu, och då är jag ju ganska så lång och ståtlig... Min pappa som var på besök undrade om det var en växt eller ogräs... Vad svarar man på det??

Namnet Hjärtstilla lär den ha fått för att man på den gamla goda tiden använde den som stärkande kur vid hjärtklappning.

Vintertankar i semesterhalvtid

2011-07-19T22:03:00.004+02:00

Sitter och funderar på vintern. Har tänkt skaffa mig ett övervintringsväxthus ett par år nu men alltid kommit till skott när dom varit slutsålda på Willab. Kan undra om jag hinner i år...Ska jag vara riktigt ärlig så är det sambon som tjatat på mig och det är kanske min lilla lilla ovilja som gjort att jag ej hunnit i tid till butiken.

Foto: Willab

Tanken är att det skall stå i uterummet och göra sambon glad över elräkningen. Han tror verkligen att alla växter går in i detta övervintringshus och att fläkten då endast behöver värma upp (hålla frostfritt) den lilla ytan. Jag mäter, räknar, tänker och förfasar mig över hur fult det blir i mitt estetiskt välorganiserade orangeri.....:-)))

Ja, så går tankarna en kväll i juli...

Blir sommaren tillräckligt lång?

2011-07-18T21:22:00.004+02:00

Jag började att klippa i mitt vin. Gjorde jag rätt? Jag bad väninnan komma på en konsultation och fick bra tips.

Du kan inte klippa för mycket, bara klipp, sa hon. Och så gjorde jag det. Jag blev riktigt nöjd och nu känner jag mig modig och säker inför nästa år. Min tanke är att jag skall hålla den i ganska strama tyglar och leda upp den på och "under" altanen.

Det är en söt blå frilandsdruva, Vitis vinifera 'Boskoop Glory' (skall vara syn. med 'Schyler'). Den ska hinna mogna i augusti-september och vara härdig i zon 1-3. Plantan är nu inne på sitt tredje år och sätter frukt för första gången. Jag är mycket spänd på att se resultatet. Kommer den att hinna mogna...?

Tråkigt

2011-07-18T21:17:00.003+02:00

Usch vad tråkigt det är när flera säger att dom inte kan lägga kommentarer. Vad är det som är fel på deras eller mina inställningar? Någon som vet?

Meningen med livet

2011-07-18T21:00:00.009+02:00

Att gå ut mitt i storkoket (somliga tycker att jag lider av överdriftssjukan, en liten omelett var det jag gjorde just i kväll) och plocka sig färska örter är garanterat ett av kriterierna som kvalar in under livets mening. Vilken lycka, vilka dofter. Om jag bara hade en balkong att odla på så vore det det första jag skulle ordna. En örtasäng.

Våra vänner, familjen Rosenvit, gav oss en helt fantastisk värdinnegåva (grammatiken med han, hon, den, det och oss funkade kanske inte klockrent där....). En örtsax! Hur i himmelens frid har jag (vi) kunnat leva utan den innan? Det är jordens bästa grej. Vilken uppfinning. Har ni ingen? Spring genast och köp en. Gör bara inte som äldsta sonen, klippte upp juiceförpackningen med den...hans min var obetalbar när tetrapappret strimlades i flera bitar....

Känslan...

2011-07-10T12:23:00.002+02:00

...att komma hem i kvällningen och smyga runt i trädgården efter några dagars bortavarande är..........

Klippt och skuret

2011-07-10T12:13:00.003+02:00

I Karlskrona tittade jag också in i trädgården bakom Blekinge museum. Där var det såhär såhär tuktat och grannt.

Grevagården heter detta ställe och är en rekonstuktion av en barockträdgård från början av 1700-talet.

Brändaholm

2011-07-10T11:56:00.008+02:00

Som av en händelse (och nu var det verkligen inget jag illsinnat planerat!!) låg ett av Sveriges mest omtalade koloniområde granne med campingen vi spenderat några dagar på. Vilket ställe! Ett litet komprimerat Sverige visat från sin bästa sida i dess sprakande Flammentanzglans!

Man ska ha husvagn.....

2011-07-10T11:10:00.007+02:00

I allafall när man råkar hitta en sådär lite lagom omväg hem från några semesterdagar i Blekinge och köper träd som mäter 2 ½ meter i strumplästen.

Jag insåg att en plantskola jag länge sneglat på låg bara ett litet GPS-tryck från hemvägen. Tuijas växter i Kyrkhult. Information gavs till sambon som knicksade oss dit med hjälp av nämnda apparat.

Vilka kul växter där fanns....men oj, tyvärr är plånboken mindre än husvagnen så det fick bara (!) bli 4 godingar.

Tibast, Daphne burkwoodii 'Astrid'

Kaprifol, Lonicera 'Mint Crisp'

Daglilja, Hemerocallis 'Black Stockings'

Tulpanträd, Liriodendron tulpiferum 'aureomarginatum'

Så nu ska jag sätta mig ner och vänta på att få se tulpanträdet blomma. Om typ 10-20 år kanske....Man vill alltid ha något att längta till som sambon säger (ifs brukar han nämna det i sammanhang där vi bokat en resa eller liknande, men jag tror nog att han tycker likt i denna frågan....:-))))))

Mera rosor

2011-06-28T21:51:00.006+02:00

De vresrosade vännerna kom i lokalblaskan idag.

Vårt sköna gäng bestående av sju trädgårdsälskande kvinnor i sina bästa år (vi är i dom flesta åldrar...:-) ) som träffas i stort sett en gång i månaden för olika temakvällar, frö- och plantbyten, god mat och dryck och hysteriskt mycket grönt prat.

Denna Fuchsia som gick precis ton i ton med rosévinet var en gåva från Lisbeth sist vi sågs. Nästa träff vi har hemma hos Anna ska handla om gräs. Prydnadsgräs.

The Rose

2011-06-28T20:40:00.008+02:00

Rosor, trodde jag aldrig att jag skulle bli riktigt vän med. Men som med mycket annat här i livet så upptäcker man en dag att man ändrat sig.

Nejlikrosen 'White Rootendorst' (Måste flyttas!! Jag hör henne ropa och be mig om en annan placering eller möjligtvis lite bättre mån och skit (gödsel) i jorden under henne)

Plötsligt ser jag mig om i trädgården och flera rosor har smugit sig in útan att jag egentligen har märkt det. Vad händer? Är det åldern? På mig eller trädgården? Jag är osäker.

Chinensis viridiflora. Den gröna, magiskt vackra. Finns ingen ros som slår den i mitt hjärta.

I eftermiddags var jag hemma hos en vän och fick se, njuta och dofta på hennes härliga rosor. En överdådig 'Madame Plantier' som ståtade och njöt av uppmärksamheten och en okänd skönhet (liknade 'Blush Damask'). Dom blommade som tokeri och kanade svulstigt över staketet. Underbart!

Cedergrens egen Rosa helenae 'Starkodder'. Det underbara fanskapet med alla dess taggar. Sambon har strängt vattningsförbud runt den nu medans den blommar. Vårt brunnvatten färgar blommorna rödbruna....

Det enda i blomväg som fanns i trädgården när vi flyttade in för tre år sedan. Två stolta 'Flammentanz' eller dess kusin står välkomnade på framsidan.

Denna doftande sötnos har grannen försökt utrota. Vilken tur att jag flyttade in och räddade den....(Love u Lotta!!)

'Blush Damask' som har sitt ursprung från Sjövik, trädgården vid Dalsjön.

'Cardinal de Richelieu'. Sträcker han inte på sig nästa år och visar lite manlighet och doft får han nog flytta någon annanstans...

Some say love it is a river
that drowns the tender reed
Some say love it is a razer
that leaves your soul to blead

Some say love it is a hunger
an endless aching need
I say love it is a flower
and you it's only seed

It's the heart afraid of breaking
that never learns to dance
It's the dream afraid of waking that never takes the chance
It's the one who won't be taken
who cannot seem to give
and the soul afraid of dyingthat never learns to live

When the night has been too lonely
and the road has been too long
and you think that love is only
for the lucky and the strong
Just remember in the winter far beneath the bitter snows
lies the seed
that with the sun's love
in the spring
becomes the rose

Dagarna med Patty

2011-06-13T21:41:00.004+02:00

Dagarna då Patty´s Plum blommar är det nästan så att man glömmer allt annat i trädgården.

Först lockar hon med en vacker svulsig knopp och man bara längtar.

Sedan blommar hon ut i en färg som har få motsvarigheter i trädgårdsvärlden. En obeskrivbar grå-brun-lila färg som är alldeles makalös....

Hon är en vallmo i den mer orientala gruppen och jag ser att hon i år har fått en avkomma. Bredvid min planta står en liten dotter. Hur är det med den familjen, blir avkomman garanterat likadan eller det finns risk för inavlat material.....jag får läsa på...eller vänta och se.

Mors egna dag

2011-05-31T20:48:00.009+02:00

...var ju i söndags. Hoppas alla mödrar blev ordentligt firade! Förutom paket från mina små valpar blev det en härlig dag. Mitt ord var lag och jag fick bestämma utflyktsmål. Oerhört otippat för mina nära och kära blev det loppis och plantskola....

Vi firade dagen nere i Båstad hos ÖversteMor. Efter att ha blivit paketgratulerad på morgonen var det dags för frukost. Trodde att jag skulle få den serverad i dagens första varma solstrålar utomhus men tji fick jag. Jag fick vackert gå in och sätta mig till bords, men en stund ute i det fria fick jag innan dom hittade mig...

Rutten för dagen lades och turen gick först till Grevie idrottsförenings loppis där fyndet blev en kompostkvarn.

Sedan bar det vidare till Horsabäcks perenner där lite plantor inhandlades. Jo då, det var bara LITE. Två stackars plantor fick åka med hem i påsen. Knappt lönt...

Naturligtvis var det inga planerade inköp. Eller, jo, det var det ju...har länge längtat efter en stormhattsranunkel och det blev det. Och så blev det en vit Kanadensisk pimpinell också. Alltid bra att ha...

Fadern min fyndade en Frittilaria som är galet ljuvlig fast luktar f-n.

Mors Dag borde det vara lite oftare. Kändes som om sambon ville låta denna dagen bli riktigt bra för mig. Trots att det var ganska uppenbart att Horsabäck var en plåga för honom (han sov ifs i bilen så han hade det väl jättebra...) och att det sedan blev jobbigt när bilen skulle lastas på vägen hem med fynd från loppis (kompostkvarnen var det faktiskt han som hittade och han var oerhört nöjd!) och växter hördes inte många knyst. Får ha detta i åtanke inför Fars Dag...

Mor min hade som vanligt lagat till mat som gjorde magen glad (citat minsting Vide) bl.a en paté till förrätt med ramslök från trädgården. Mums!

Och Mor slapp köra....

Visst är det UNDERBART UNDERBART UNDERBART att få umgås hela helgen med mamma och låta henne bestämma utflyktsmålen!!! Puss på er mina hjärtegryn!

Got ya!

2011-05-26T21:17:00.004+02:00

Någon som följt bloggen och kommer ihåg att jag funderade över min klättrande viol och att den lyckats blomma varje gång jag vände ryggen till? Jag har bara fått se fröställningarna. Funderade allvarligt på om den blommade på natten. Tills idag!! När jag kom hem från jobbet smög jag så tyst jag bara kunde runt knuten och där stod den, blommandes!!

En sådan liten goding. För två år sedan ropade den på mig vid ett besök på Horsabäck. Denna lilla underbara pärla till plantskola som om jag är riktigt snäll kanske får ett besök av mig nu till helgen...

Vinden viner och mössen flyr

2011-05-26T20:29:00.007+02:00

Det var då självaste --- att det inte kan lägga av att blåsa! Jag blir tokig, galen och vanvettig på den j---a vinden. Den förstör och torkar ut. Hela kroppen och själen har fått utslag och blåsor för att jag inte kunnat (velat) gå ut i trädgården. Så, igårkväll lugnade det sig och jag fick komma ut. Gräva, gräva, rensa och dona. Några timmar senare kändes det bättre. Jag måste få trädgårdera!

Fick några härliga timmar ute idag också (kämpandes med knölklockor i en rabatt) innan blåsten tog nya tag i Halland och regnet hotade mig.

När jag grävde ut och skulle flytta min s.k varmkompost, eftersom den både stod i vägen i min arbetshörna och inte fungerade som en kompost är tänkt att fungera, lyckades jag göra livet surt för tre små musungar. Dom hade sitt bo där i all lycka och ro tills jag satte spaden mitt i härligheten....usch, vilket dåligt samvete jag har nu. De stackarna har synts till i kvarteret i dag och skapat musinvasionsskräck bland grannarna...

Min arbetshörna blev bra, rymd och luft kom in i den på bekostnad av tre små ungdomars hus och hem och kanske även liv.

Taraxacum

2011-05-23T18:15:00.004+02:00

"Jag lät alla mina maskrosor finnas, fast jag vet att dom kallas ogräs och bör rotas ut. Men det är så skönt att sitta och minnas, små solar i gräset när sommarn är slut..."

(som Carl-Anton sjöng så grannt)

Mari, apropå ditt inlägg. Går det verkligen att hata maskrosor? Bilden är tagen häromdagen hemma på min barndoms ängar av ett av gråpäronen (så det är inte i min trädgård vyn är ifrån. Då hade grannen nog fått spel....)

Tänk så mycket man kan göra med sina maskrosor. Maskrosvin som min morfar alltid gjorde, använda späda blad i sallad, lura någon att lukta på blomman och färga näsan gul, blåsa iväg de vackra fröna (nästan lika kul som såpbubblor, fina kransar att binda och sätta på huvudet eller annan lämplig plats, friterade maskrosblommor, maskrosmarmelad, gummi till mugghållare i Fordbilar... (jo, det där sista har jag faktiskt googlat, inget jag kom på själv...)

Maskrosvin

3 liter maskrosblommor
(ta bort det gröna)
4 liter vatten
3 citroner
1,7 kg socker

Gör så här:
Häll kokande vatten över blommorna
Låt stå i 12 timmar
Sila ifrån blommorna
Tillsätt socker och de skivade citronerna
Rör om
Täck kärlet
Se efter då och då om det blir mögel eller skum på ytan
Ta i så fall bort det
Sila vinet efter 2 1/2 vecka
Häll upp på flaskor och förvara svalt

Så vad säger du Mari, lämna tillbaka maskrosjärnet kanske??

Weekend i spenaten

2011-05-22T20:32:00.012+02:00

I helgen blev det en tur i liten vinglig buss med Uppsticklingarna. Vi for till Alnarps plantskola Borealis och lyssnade på Kenneth Lorentzon och Rolf Nilsson (fast han sa inte mycket...) när dom pratade om pioner. Ingen höjdarföreläsning.

En tur runt den omtalade plantskolan men hittade ingenting som jag alldeles gick i taket över. Det blev dock en vit pion 'Charles White', en Geranium sanguineum var. striatum och en Tricyrtis 'Yellow Sunrise'. Tomhänt kan man ju inte gå.

Vi for vidare till Gyllings trädgård i Glumslöv. Dagens höjdpunkt! Jag har besökt denna trädgård förut och jag misstänker att det kanske inte är sista besöket. Dom har verkligen lyckats göra sig ett paradis. Spännande växter och träd och en helt fantastisk plan!

Hade det inte varit så stört omöjligt att fotografera vita blommor i illande solsken hade det framkommit här hur häftigt det är med två höjder på Rhododendron och en dubbel trillium som liksom gifter sig in i varandra...

Här vill man bara bada under dom tuktade vildplommonen. Åh!

Alliumbollar ploppar upp här och där och överallt. Och på alla ställen så rätt!

Jösses! Mina söta 'Vresrosor' Lisbeth och Kerstin satte sig väl inte på löken.....??

Dagens eftermiddag spenderades hemma hos rosenvita vresrosen Anna. Vi planerade Vresrosornas tur på årets Trädgårdsrundan.

Jag tänkte gått en runda i hennes gröna sköna med kameran, men just när tillfälle gavs började regnet vräka ner. Anna sprang kvickt in i växthuset för att plocka ihop en goddiebag till mig.

Jag kom hem med en plantpåse innehållande Caspians egensådda melon, Annas specialmelon (Edens Gem, jag glömmer aldrig första tuggan på en parkbänk på Sofiero...) och en salladsgurka.

Nu kom jag på att jag missat Trädgårdstoppen i kväll så jag får hoppas att sambon inte glömt att spela in till sin älskling. Rusar genast för att ta reda på detta.

Akebia

2011-05-22T19:24:00.005+02:00

Det finns många älsklingsväxter. Som man inte har... Här är en, Akebia quinata.

Bilderna är tagna i Gyllings trädgård i Glumslöv (som verkligen rekommenderas för en utflykt!). Där slingrar den sig i annan växtlighet i ett hörn av trädgården med blommorna i lagom dofthöjd.

Akebian har en underbar doft (läser man om den står det alltid att den har en chokladdoft, inte vet jag om det är choklad men gott doftar den) och kan sätta frukter som ska vara ätbara.

Tid för tanter

2011-05-18T21:20:00.006+02:00

Nu är det tantblommetid. Pelargonerna börjar visar sig från sin mest romatiska, söta och vulgära sida. Det roliga med pelargonerna är ju att dom är så många och olika.

'Royal Oak'

'Swiss Star'

Och det allra roligaste med pelargonerna är att man har ett förhållande till dom hela året, med övervintring och vedermödor.

Pelargoner jag aldrig vattnar

Och just när mina mödrar
kommer på besök

blommar de vita pelargonerna upp
i köksfönstret

Generationers och åter generationers
husmoderlighet
sjunger i våra ådror

utan att jag ens haft ett litet finger
med i spelet.

Fri vers av Saga-Sofia på poeter.se

Vad är en tulpan?

2011-05-11T21:37:00.004+02:00

Tulpan:

"Holländsk åkomma som i farlighet endast överträffas av holländska almsjukan. Den påverkar de flesta odlare sent på sommaren när den förvandlar friskt stål till skrynkliga bruna lökar som plötsligt dyker upp i brevlådan tidigt i september. Det enda effektiva sättet att bekämpa åkomman är att förstörade färgstarka broschyrer som sprider sjukan så snart de visar sig. De får under inga förhållande öppnas"

(Detta enligt boken med den fantastiska titeln som min pappa fyndat åt mig på loppis härom veckan; Trädgårdsarbete, lexikon för plantskallar, jordgubbar och trottoarbönder av Henry Beard och Roy McKie 1982)

Frågor på detta?

Vi gör en Trädgårdsfredag

2011-05-11T08:10:00.007+02:00

En sväng i trädgården kan verkligen bli en stund med underbara samtal. Jag hade ett sådant i morse. Medan Minsting och Störsting åt frukost passade jag på att gå ut en trädgårdsrunda. efter en stund kommer Minsting ut till mig ropandes: -Mamma, jag kommer nu och tar också en Trädgårdsfredag! Va?? Var det någon som sa att jag påverkar mina barn? Nä, tänkte väl det.

Vide han trippar med mig runt och vi pratar om ditten och datten, livets mening och växter i allmänhet.

-Åh ,det är så vackert med dina blommor, mamma. (Bra, han har förstått att det är MINA...häromdagen frågade han ju pappan sin om dom skulle gå ut i mammas trädgård.)

När vi kommer till de 4 krusbärsbuskarna frågar han för varje buske vad detta skall bli. När han fått svaret krusbär samtliga gånger säger han, -Bra jobbat, mamma!

Inte konstigt att han fick en "high five" av storebror när han kom in...

Cotinga-mysteriet löst

2011-05-10T08:34:00.002+02:00

Här stod hon ju. En meter längre norrut....

Frågan är då, vem är den andre som står bredvid? Mount Hood? Skall tillsätta en utredningskommission.

Lökhave

2011-05-09T21:23:00.015+02:00

Varje vår förbannar jag mig själv att jag inte förköper mig om höstarna på lökväxter. Jag vill ju kunna plocka tjocka stora doftande buketter av narciss och tulpan vid den här tiden! Samtidigt ska det var ett hav av dom i trädgården där det inte märks att jag plockat en enda. Och alla ska vara doftande, vita och cremefärgade. Jag får skärpa mig...

Jaha, på bild 1 visar jag då en gul som inte luktar mer än grönt...

Och sedan, en gökunge, en narciss som hamnat i fel påse en gång. Jag ursäktar den bara för att den är så vacker ihop med blodhasseln, och doftar, det gör den.

'Camilla Duchess of Cornwall', souvenir från vår resa i Cornwall.

Cremevit liten miniatyr 'WP Milner'.

Här skulle 'Cotinga' stå, men den är väl mera rosa i trumpeten...?? Då är det väl någon annan...

Eller det är denna som är 'Cotinga', fast den ser ju likadan ut som den andra... inte konstigt att man blir stressad här i livet. Och ingen bryr sig......

Varför så blyg att man måste titta ner? Du borde stå rakryggad, du är vacker, 'Ice Wings'!

'White Lion' får en kindpuss av clematisen 'Pointy'

En liten underbart doftande narciss som jag bad att få några lökar av när parkpersonalen i Brunnsparken plockade upp dom för vinterförvaring. Jag frågade om namnet och de vänliga hjälpsamma parkarbetarna ringde tom upp sin chef stadsträdgårdsmästaren för att kunna ge mig ett svar. Stadsträdgårdsmästaren letade i sitt minne och sa att han trodde den heter "kockobäng" eller något.... eftersom det iallafall hemma i Skåne "på min tid" betydde att man var lite dum i huvudet tänkte jag att det kanske inte var helt rätt. Nu har jag luskat ut att det är en liten goding ur jonquilla-gruppen som heter 'Kokkopelli'. Nästan rätt alltså.

Ballerina, lökarna jag fick med mig hem från ett planteringsprojekt på Eden Project i Cornwall (ännu ett reseminne därifrån). Vad glad jag blev när jag fick se denna endaste slå ut, dom dök inte upp i fjor så jag trodde dom hade vandrat vidare.

'Shirley' och 'Negrita' i ljuv vårförälskelse.

Spindeltulpan 'Acaminata'. En stor liten skapelse!

Sommar!!

2011-05-09T21:00:00.004+02:00

Vårtecken i all ära men nu är det SOMMAR!! Det kanske finns en och annan som undrar hur jag vet det? Jo, det tydligaste tecknet av alla är när grannen kör igång sin allt annat än ljudlösa pump till trädgårdsbevattningen....

Lika härligt att beskåda varje gång. Det är lite som betessläppet på Wapnö (korna kommer ystert och glatt uthoppande efter vintervilan inomhus), man kanske skulle göra något kommersiellt av det.....På något underbart vis lyckas hon, efter lite svordomar och förbaskande över att detta nog är sista året pumpen fungerar, få igång den med en storsprutande kaskad rakt i sitt eget ansikte......:-))))))))))))
Detta året lyckades jag NÄSTAN få med det på bild.

(Text och bild ovan är publicerat helt utan grannens samtycke)

En runda innan läggdax

2011-05-01T21:12:00.010+02:00

Efter lite pet och gräv i landet idag fick kameran följa med en runda innan fingrarna domnade av majkylan som drog in...

Många stjärnor i rabatten

Hur tänkte skaparen av denna växt? Fotblad fick den som namn dessutom.

När köpetulpantiden känns passé kommer dom plötsligt bloppande upp ur marken.

Tror minsann att man blir pigg av att bara titta på rosenroten.

Åh, ljuvliga Kungsängsliljor. Nu har jag även sett att en av plantorna innehåller en vitblommande (fast jag gillar de rödbrunrutiga bäst!)

Det är inte att jag är rädd för att min lilla Trillium ska sprida sig ohämmat...ringen har jag satt runt den för att rädda densamma från barn, sambo och annat oknytt som vistas i min trädgård.

Aprikosen jag satte i fjor har blommat med en blomma...som ramlade av. Misstänker att det kan liknas med ett missfall....

Frukost i det grönvita

2011-05-01T21:02:00.003+02:00

När, var och hur smakar den hemkokta nässelsoppan som bäst?

Vi låg i sängen i morse och funderade över frågan.

På Bengtesgårdsäng utanför Falkenberg naturligtvis!

Vi packade ner soppan och vad kylen övrigt förmådde av helgens rester och gav oss iväg. Tror ni att frukosten smakade smaskens i vitsippshavet?

Godispåsar

2011-05-01T20:56:00.002+02:00

Hjärtat rinner över av lycka...

...när kompisen kommer med små godispåsar...

Lycka för en femma

2011-04-26T21:18:00.004+02:00

Förra året vid ett besök hemma i Båstad gick pappa förnöjt och visade några bedrövliga avblommade Kungsängsliljor. Jaha, tänkte jag. Varför vara så nöjd över vissna blommor. Men gissa om det blev fart på mig när han på kvick sävlig skånska berättade att han varit uppe i Boarp och köpt slängfärdiga plantor för en femma...fanns det fler krukor undrade jag andäktigt...trots att mor min hade potatisen färdigkokt slängde vi oss i bilen för att rädda vad som räddas kunde!!

Tio krukor senare kom jag lycklig hem till middag på värmning (nu överdrev jag säkert, men sorry mamma, du vet att jag minns kungsängsliljorna bättre än din middag, som säkert var jättegod som vanligt!)

Nu har dom slagit ut i min trädgård och gör mig lycklig lycklig lycklig (Uffe Lundell kan väl inte ha copyright på det va???)

Den fula ankungen

2011-04-19T20:29:00.002+02:00

Hur kan något så fult bli så vackert?

Det är nästan så att man blir generad när bladen på Blodörten, Sanguinaria canadensis dyker upp...

När blomman sedan kommer blir man nästan tårögd av lycka. Attans att blomningen är så kort bara.

Fauråssten och hemmagjord jord...

2011-04-19T20:05:00.003+02:00

...har gjort mig glad och gett mig lite träning idag.

Jag har tjatat på sambon länge om att få hjälp med att åka hem till Vresros-Elisabeth i Faurås för att hämta sten. Hon har en alldeles egen hög med underbara små och stooora stenar. Man blir alldeles hagalen!

Efter två släpkärror sten satte jag igång med årets första rabattillverkning. Jag fick ta en liten paus en stund för att åka till farbror doktorn. Har ju fortfarande ont i den jädrans armen efter cykelvurpan för 1½ månad sedan. Blir inte så mycket bättre av trädgårdsarbetet tyvärr. Muskelblödning var det visst och jag får nog stå ut en månad till....Hrm, mitt i värsta grävtiden....Nåväl, hemmagjord jord fyllde jag den nya bädden med. Det är lycka det! Hoppas att växterna som ska planteras framöver håller med.

Jag ser mitt växthus!!

2011-04-19T20:01:00.001+02:00

Det är 10 timmar mellan bilderna......

Någon som tror att jag sitter med ett leende??

Vi odlar...

2011-04-16T14:36:00.006+02:00

Det var ju tänkt att det skulle bli en trädgårdsdag idag.

Det blev bara en stunds fika i växthuset. (Inte så bara!)

Sedan körde regnet igång än mer och lusten liksom försvann.

När vi som bäst satt där ute och mös kom Anna med familj på besök. Med sig hade dom ett paket till lillkvisten. Han fick den underbara boken "Castor odlar". Vad härligt, då fick vi att göra när vi kom in.

Brasan tändes och vi kröp upp i soffan med boken. -Detta är min trädgårdsbok, sa Vide innan vi började läsa. När vi kommit en bit in i boken hittar Castor sin morbror trädgårdsmästarens trädgårdsbok. Lyckan är total när Vide återigen stolt kan säga -Precis som min trädgårdsbok!!

Ute i växthuset passade jag på att vattna några växter innan vi gick in (ja, inte är där många ute ännu, men en pelargon, några oliver, penséer, physalis, vinranka och något annat står där ju) -Nej, stopp mamma! Inte mera vatten, blommorna kan brinna, sa Vide plötsligt.
-Brinna? Undrar jag förvånat (nu har tankarna hos lille brandsoldatsonen gått över styr...)
-Ja, du har ju sagt de, svarar han
-Nä, du menar drunkna! (Jovisst, det kommer jag på att jag sagt när han hjälpt mig att vattna innan)

Det är ju alldeles suveränt att vi sedan läser "Inte för mycket vatten, säger Castor. Då drunknar bönorna!"
Lille odlaren vid min sidan himlar med ögonen -Aåårrghh, jag SA ju de, mamma!!!!!

Sedan går vi ner i källaren och vattnar frösådder....

Vår vårdag

2011-04-10T21:43:00.009+02:00

En av familjens alla vårgubbar firades idag. Efter paketöppning var det först fika och sedan lunchgrillning ute i solen på Videkvistens nya trädgårdsmöbler

sedan blev det röj med hans nya trädgårdsredskap.

Äntligen blev växthuset omhändertaget också. Städat och gullat med. Eftersom jag inte kommit till skott och beställt några nya rutor efter kraschen tog sambon tag i saken och pluggade igen med gammal panel som slängts ut från huset. Mannen tager vad han haver och jag blir så nöjd så. Jag är en enkel människa, bara mitt växthus är tätt så är jag glad och tillfreds!

Svåraste tanken idag: -Hur ska jag skugga växthuset i år?

Annars då? -Jo, det växer så det knakar.

Klippo no more

2011-04-08T21:16:00.002+02:00

When you're mowing the lawn on a Sunday, and your lawnmower breaks
You can't just leave it unfinished, you'll have to find another way.
You're friends will help if they can, especially if they are a hungry man. A hungry man!

We're in the garden, baby! We're in the garden
We're in the garden, baby! We're in the garden

First we had a broken lawnmower, now we have a deranged leaf blower.
The leaves are scared, they run from the predator, they start to climb a tree.

We're in the garden baby, we're in the garden
......

Vakna lilla Fuchsia

2011-04-07T21:44:00.003+02:00

Mina fuchsior blev väckt idag. Några har tillbringat vintern i garaget och några i uterummet. Dom som övervintrat fullständigt mörkt, utan vatten, med bara lite jord slängt över sig har klarat sig till 100 %. Dom som stod fint och ordentligt i jord i uterummet, ljust och med en liiiiiiiten gnutta vatten har därimot mist ett par kamrater.

Jag planterade om och klippte till dom en aning. Jag brukar klippa dom mer sedan om jag ser att det behövs. Ibland kan dom dö en aning ovanför snittet när dom nu sätter igång att växa, så det är bättre att vara lite försiktig med klippandet i början på säsongen. Det är iaf min erfarenhet. Finns säkert andra...

En timmes meditation

2011-04-07T21:30:00.002+02:00

Vissa dagar kan man verkligen fundera över hur man spenderar livet. Tyvärr tycker jag att dessa 'vissa' dagar är ganska många. I dag blev det över, efter jobb och jobbrelaterat möte/föreläsning, en kort stunds fika med 3/4 av sönerna och sedan 1 timmes plock med växter i uterummet. Nu en snabb sväng framför datorn innan zzzzzzzzzzzzzzzz......

Mina olivplantor fick sig en ansning. Är det några växter som har gillat vinterförvaringen så är det dom. Snart får dom komma ut och smaka på vindarna också.

Vresiga pelargonkärringar

2011-04-06T19:40:00.006+02:00

Stora kramen till mina härliga trädgårdstanter i Vresrosorna! Ni är för goa att ha som grön kanal!

Häromkvällen träffades vi alla 7 hemma hos Elisabeth på Lilljohns. Vi åt och drack underbart gott (bl.a en vårlax med recept från arla.se som var såå god!) och hade pelargoner som kvällens tema.

Visst är det en ynnest att få ha vänner att träffa och bara få prata trädgård, trädgård, trädgård, trädgård, trädgård.........................

Söndag med lera upp till knäskålarna.

2011-04-03T21:43:00.009+02:00

Äntligen är spaden satt i jorden ordentligt! Nu är det på allvar, nu är man igång! Det är en sådan skön känsla när man jobbat i trädgården i flera timmar och kroppen värker!

Lillman-Vide och jag har jobbat sida vid sida idag med röj av träd, buskar och skräpstäd. Vi har hittat skalbaggar, gråsuggor och nyckelpigor så det stått härliga till. Vide (3 år på söndag) har sågat, grävt och krattat.

Häromdagen när jag och han låg i sängen och läste Allt om Trädgårds köksträdgårdsbilaga tillsammans ( jo, det stämmer att han fyller 3, inte 73.....) såg han en reklambild för Biltemas trädgårdsredskap för barn. " - Mamma, sånna måste jag nog ha, dom får ligga i mitt fölsedaspaket!" Klart ungen ska ha sin vilja igenom, så dom inköptes direkt.

När man sätter igång såhär i trädgården får man verkligen en känsla av den där "flowen" folk pratar om. Tiden försvinner och man vill bara göra mer, mer och mer!

Kan undra hur många av alla idéer om sommarens trädgård som kommer att bli verkliga och hur många som stannar som drömmar. Pratade med grannen om just detta (grann-Lotta är också en trädgårdstok och tillika medlem i vårt eminenta Vresrosgäng - I morgon är det träff hos Elisabeth! Jippi! Pelargontema var det bestämt. Får nog plocka fram lite sticklingar och annat kul att dra med) vad vore trädgården, och livet, utan drömmarna...herregud så meningslöst det hade varit.

När jag nu kom in i kväll vid halv åtta blev det en tallrik mat och ett glas rött framför inspelade "Trädgårdstoppen" och "Önsketrädgården". Ja, jisses. Bäst att man inte talar om för någon vilket UFO man är....

Växthuset, mitt älskade, pratade jag lite med idag och började petstäda där en aning. Första bästa soliga dag när tiden finns längtar jag efter att få vårfixa där ordentligt. Måste bara ordna rutorna först....var inom Willab igår och köpte grejgrunkor för att fästa upp de nya, ännu ej beställda, rutorna med.

Och till sist, innan läggdags (förmodligen med en trädgårdsrelaterad litterär sak) måste jag visa en suddig bild på första blåsippeknoppen (fasen, grannen hade fyra knoppar, surt!)

Tommasinianus?

2011-04-02T22:20:00.005+02:00

Dagen spenderades i Båstad med födelsedagsfirande. Som sig bör i Skåne skall man efter maten gå en runda för att få plats med efterkommande söta rätter. Det var då jag fann dem...

I min barndoms by Erikstorp stod dom kvar och väntade, tant Signes krokus. Genom åren har dom spritt sig i hela byn, över tomtgränser och taggtrådsstängsel. Enligt mej kan det vara Crocus tommasinianus (nej, jag stavar inte fel och galet nu trots att lördagskvällen är sen!) men jag kan ju ha fullständigt fel. Så snart jag utropat min lycka och eufori sprang pappa och hämtade spaden. Ett gäng lökar fick plats i den alltid fullpackade bilen hem.

Trots att jag redan är stolt ägarinna av några snöklockelökar slank ett gäng sådana också med i bagaget från Maj-Britts trädgård. Dom liksom ropade på mig och bad att få se andra vyer i sitt liv.

Lycka i snortider

2011-03-30T17:25:00.002+02:00

Lycka är en ny feelgood-tidning när vårförkylningarna drar över familjen (tja, det är kanske bara jag i familjen som uppskattar det...)

Har jag föresten tackat dej, Anna, tillräckligt för min födelsedagspresent?? Prenumeration på Trädgårdsliv. Det är inte bara rösten förkylningen satt sig på...även minnet verkar det som.

Magik eller naturlag

2011-03-30T16:59:00.002+02:00

För den skeptiske person som trodde att vitmossan var hokus pokus (du vet vem du är...) tänkte jag nu visa en bild.

13 dagar efter omplanteringen i mossan dyker detta lilla blad upp på den hängiga plantan. Det tyder väl på mer än hokus pokus. Eller iallafall avancerad sådan.

Qui vivra verra

2011-03-30T14:59:00.004+02:00

Vad tråkigt det hade varit om man kom ihåg allt. Det ger ju lite mer spänning i livet när man får gå och kika på en knopp varje dag och försöka komma ihåg vad sjutton det är som växer här...(nix, jag tänker inte kolla i mitt facit, min gröna lilla anteckningsbok)

Den som lever får se...

Dropptid

2011-03-30T14:08:00.004+02:00

I min egenskap som förskollärare har jag fördelen att få dramatisera mig igenom arbetsdagarna. Nu på vårvintern har jag ibland brukat (under stooor dramatik) berätta för barnen hur snön fick sin färg/varför inte snödroppen är helvit.

Var berättelsen kommer ifrån början vet jag faktiskt inte, men sann, det är den säääkert (Säkert! är föresten en av mina lyssnarcrushar just nu)

"Hur snön fick sin färg

-Snö var ledsen för att han var färglös. Han frågade och bad alla blommorna om dom kunde låna honom lite av sin vackra färg. Alla vägrade som ge av sin färg, alla utom en blomma. Denna blomman var helvit. Snö tackade genom att ge blomman sitt namn, "Snödroppe". Snö lovade också att denna blomma skulle få vara den första att blomma på året och att han aldrig skulle skada den med sin kyla och frost. Eftersom Snödroppen lånade lite av sin färg till Snö är den inte längre helvit."

Till min hjälp i berättelsen, för att stämning och spänning skall bli den rätta, har jag kanske en genomskinlig plastpåse (som spelar Snö innan den fick sin färg), en snödroppe och en snöboll (om det finns kvar, annars kan vad som helst som är vitt spela Snön. En gång var jag Snön själv med ett vitt lakan draperat omkring mig - attans kom på nu när jag skriver att jag naturligtvis först skulle ha haft ett genomskinligt plastskynke över mig :-)))))))))))))fast då kanske jag blivit av med jobbet....)

Hur min vackra ring fick sin färg får ni däremot fråga Renathe som har tillverkat den.

Nu är det definitivt...

2011-03-17T19:54:00.002+01:00

... hopp om en vår.

Slingerstormhatten brakade igenom häromdagen. Kadoffs!

HLR

2011-03-17T19:30:00.006+01:00

Livräddning på hög nivå var det tal om i gårkväll. Då jag just skulle sätta mig i soffan med en utsökt heminredningstidning hörde jag några som ropade på hjälp! Det var mina orkideér.... Självklart la jag ifrån mig tidningen och rafsade ihop krukorna och vitmossa.

Vis av erfarenheten över att ha räddat en dödssjuk Paphiopedilum förra året (som är påväg att blomma nu!!!!) gav jag dom alla samma kur. Vitmossa, Sphagnum, bäddas runt rötterna och hålls fuktigt det närmsta halvåret.

Nu håller jag tummarna att min kur hjälper på mina stackars vänner. Misstänker att detta låter knäppt i mångas ögon. Varför inte slänga orkideérna när dom blivit misshandlade och mår dåligt?? Nä, varför...eller varför inte.... Världen är full av frågor och inte ens jag har svar på dom alla... måste fundera.

Under tiden vårdar jag mina orkidéer.

På begäran.

2011-03-08T21:14:00.008+01:00

Hur svänger man ihop en trevlig lördagseftermiddag med väninnan, var det någon som undrade. Här kommer receptet.

Blanda 180 gram glutenfri mjölblandning, 2 dl socker, 2 msk kakao, 1 msk vaniljsocker,2 tsk bakpulver och 1 tsk fiberhusk.

Tillsätt 1½ dl hett nybryggt kaffe och 150 gram smält smör.

Vispa 2 ägg och häll i dom i smeten.

Blanda kärleksfullt och häll upp smeten i smörjd och kokosbeströdd form. In i ugnen på 175 grader i 35-40 minuter.

Smält 100 gram vit choklad och blanda med 100 gram Philadelphiaost och 1 dl florsocker. Bred på något avsvalnad kaka. Garnera med strimlade apelsinskal.

Servera kakan på en solvarm terass tillsammans med ett eller flera glas (helst så kitchiga som möjligt!) väl kyld jordgubbsbubbel.

Frödagar och såjordsfunderingar

2011-03-06T18:57:00.006+01:00

Första fröerna för våren blev nedpetade idag. I morgon är det frökväll med Vresrosorna hemma hos Mari (ÄNTLIGEN!). Ändå vill inte min gamla vanlig såentusiasm infinna sig i år. Tur är kanske det, det har ju blivit lite mycket ibland om åren....

Blir det nu inget av sådden skyller jag på jorden.....denna påsen fick inget vidare betyg i Allt om Trädgårds såjordstest...(fast det testet ger jag inte så mycket för, intresserad? Läs funderingarna HÄR)

Kvalitetstid i glashus

2011-03-05T19:28:00.006+01:00

Idag var en av dom där soliga härliga vårdagarna man längtar efter. Tanken var att först måla lister inne på förmiddagen och ägna eftermiddagen till att våra i växthuset. Ett jädrans underkylt väglag i går satte stopp för det....Med en tilltygad höft och en axel ur led var jag tvungen att trösta mig hela eftermiddagen i uterummet tillsammans med en gammal kollega (sorry, Lena, menar inte att du är gammal. Bara att det var en stund sedan vi jobbade ihop i vårt härliga arbetslag!)

(Foto: Lena Johansson)

Toppen!

2011-02-28T16:24:00.001+01:00

"Trädgårdstoppen - premiär söndag 20 mars 19:00
Följ med Doreen Månsson och trädgårdsexperten Peter Englander till en dold svensk värld av lustgårdar. Överallt i Sverige finns eldsjälar som har odlat sina trädgårdar i åratal. Nu ska programledarparet kora Sveriges vackraste trädgård bland landets 20 finaste. De kommer att vända på varje tuva och titta bakom varje buske för att kunna dela ut guld, silver och brons."

(detta lovar TV 8)

Det knoppas och man hoppas

2011-02-28T07:55:00.009+01:00

att våren är påväg. Det är väl klart som katten den är! Än har den inte missat oss något år här uppe i de Sibiriska gränsmarkerna. Läser man på trädgårdsbloggar så verkar dom flesta satsa på våren i morgon. 1 mars. Trädgårdsfolk är underbara optimister!

I rabatterna tar växterna det ännu med ro. Bara en och annan modig våghals som sticker ut näsan.

Min stackars buskpion ser ut att be om hjälp till återfödelse. Hon måste få bäddas om med lite bättre jord framöver. Ska jag göra det till våren eller vänta till hösten? Angenäma problem att lära sig och lösa.

Julrosor kan konsten att glädjas först av alla på våren. Om jag sätter fler, blir glädjen större då?

Sticker jag ut min näsa inser jag snabbare än kvickt att våren har en bit kvar innan jag vill knoppas...

Tur att bokrean kommer som lite lindring vid denna tiden. Man blir liksom tvungen att köpa sig lite tröst och inspiration (och det trots att den lokala bokhandeln rear det mesta för större pengar än internetbokhandlarna...det är nog för att man får ju tjuvbläddra lite innan man bestämmer sig)

Drömmar av glas i kras

2011-02-28T07:47:00.003+01:00

Nä, det är inte så illa som det låter, men lite ledsen (störtförbannad, kan man också stava det) blir man när stormfan tar med sig mittpartiet på baksidan av växthuset. Men, men, vad gör väl det när världen brinner och magbakterier härjar?

Ballerina

2011-02-04T18:49:00.006+01:00

Apropå tulpaner och tulpankras. Funderar på hur "mina" tulpaner ser ut till våren på Eden Project i Cornwall.

När vi besökte detta lilla under i ett gammalt grustag fick man plantera "Ballerina" tulpanlökar i krukor som sedan skulle sättas ut i området. Hade varit kul att se resultatet. Som tack för hjälpen fick man en påse lökar. Tyvärr kom mina aldrig upp här hemma..tror jag (detta påstående grundar jag på att jag inte sett dom i trädgården)

(Bilderna är lånade från Odla.nu)

Häälligt!

2011-02-01T23:40:00.006+01:00

En veckas oplanerad "ledighet" blev det utav några små prickar. Minsting fick vattkoppor. En av dagarna i veckan blev det premiärfika i uterummet bland övervintrarna (jodå, dom flesta verkade klara julaftonens lilla miss....)

Vi njöt i solen, i kortärmat, i ljuvliga 17 grader, hela eftermiddagen. Prickungen hjälpte mig att klippa lite i pelargoner, vattna och småpyssla. "-Häällligt å va hemma" , sa 2,5 åringen och sken i kapp med med sina koppor.

Vi plockade lite frön från Pelargonen alchimilleoides.

Konstaterade att oliverna har trivts denna vintern.

Kan ni tänka er doften där i uterummet när man rör runt bland rosmarin, doftpelargoner, jord, vildvitlök och allsköns annat grönt och skönt. Inte konstigt att man tycker det är häälligt.

Tulpankras...

2011-02-01T23:21:00.002+01:00

...är ett underbart ljud. Kan undra varför man tycker det?

Våren är här...

2011-01-14T17:00:00.004+01:00

...iallafall i brevlådorna hos medlemmarna i vår trädgårdsförening. Endera dagen ligger Uppsticklingarnas vårprogram 2011 där och väntar på att suktas över....Ta en kik!

Varvet runt...

2011-01-07T21:43:00.003+01:00

...jisses, vad tiden går snabbt. Här sitter man igen med frökatalogerna. Nya drömmar inför en ny säsong. Känns som om man precis ställt in för vinterförvaringen och nu spirar drömmarna redan inför nästa säsong.

Ännu en vinter i paradiset

2011-01-07T21:15:00.006+01:00

Is och kyla...

2010-12-26T14:06:00.004+01:00

...har jag sluppit. När det blev som kallast här hemma for vi iväg. Konstigt vad man vänjer sig snabbt. Att ringa hem från Thailand och höra folk berätta om snöskottning, brunkålskok och pepparkaksbak var underligt. Trots att man ej varit borta många dagar egentligen.

Men nu är allt som vanligt igen och jag försöker hitta den där sköna vinterkänslan. Det går sådär.

I mitt övervintringsrum mådde alla mina växter bra när jag kom hem. Varför skulle sambon då envisas med att sätta in en timer vilket gjorde att i går natt var det minusgrader därute. Hade jag varit en sådan människa som svor hemska fula haranger hade jag gjort det.......... Tur att det är under min värdighet.

Nåja, nu är det bara till att be till högre makter och så får vi se hur dom klarar sig från denna frostknäpp. Jag får väl se det som ett experiment i forskningssyfte. Under tiden njuter jag av bilderna från de underbara varma semesterveckorna (tänk att jag redan glömt bort öroninflammationen och den förstörda kameran...)

Trädgårdens rum

2010-11-11T23:05:00.005+01:00

I kväll var det föreläsning med en av våra levande trädgårdslegender. I vår förening Uppsticklingarnas regi var Heidi Palmgren inbjuden för att ge oss en stunds förnöjelse. En fröjd att lyssna till en härlig personlighet. Förutom alla underbara bilder tog jag med mig lite visdom också...

*Stamma upp din bambu så att den inte blir en enda rugg utan behåller karaktären. Belys den underifrån.

*Plantera dina variegerade växter framför mörk bakgrund.

*Sätt Clematis som klättrar upp i dina Rhododendron (om du tvunget behöver ha sådana...)

*Städa inte in dina utemöbler och krukor inför vintern. Låt de stå kvar och ge karaktär åt trädgården (yehooo, det ska jag berätta för sambon...samtidigt som jag berättar om Heidis gardiner...vildvinet...oh, my good, jag får droga honom först!!)

*Kolla kväve-halten (N) när du skaffar köpegödsel. Det blir dyrare med den höga N-halten men lönar sig.

*Svart bladverk placerar du i sol. Gult bladverk är ett big nono i sol...Är det verkligen så dassigt som hon säger? Det får bli en sanning att utforska nästa sommar.
*Använd Liguster som billiga formklippningsväxter.

*Prova Passifloran, den har övervintrat i 5 år i skyddat läge hos Heidi.

*Låt EN växt ange tonen i din trädgård, låt den komma igen, och igen, och igen i rabatterna (just det, precis som hos mig...eller kallades det för sillsallad???)

*Har du en småbladig Azalea som du brukar övervintra, så formklipp den till en boll. sådär gör dom i Japan...

*Klipp lavendeln i båge, inte rakt av, för att få ett vällande utseende och växtsätt.

*Däng inte i en stor giva gödsel på våren och luta dig nöjd tillbaka...dutta varje månad!

Snart kommer värmen

2010-11-07T20:10:00.005+01:00

Om inte värmen kommer till Annette får Annette komma till värmen.

Så tänkte nog sambon inför min födelsedag.

Inom en ganska snar framtid ligger jag på en thailändsk strand. Antagligen läsande någon medhavd trädgårdsbok...

Bilderna är tagna när vi besökte Koh Lipe och Koh Muk i januari.

Magisk gäckande viol

2010-11-07T19:48:00.002+01:00

Denna viol har gäckat mig sedan den kom i min ägo förra året.

Efter ett besök på favoritplantskolan i Horsabäck fick den följa med hem. På lappen stod bara vit klättrande viol. Naturligtvis måste jag köpa den eftersom jag aldrig hört talas om en klättrande viol. Varenda gång jag sedan varit i Horsabäck har jag tänkt fråga Birgit där om vad det är jag köpte...Varenda gång man är där blir huvudet liksom fullt av lycka över alla växter och den underbara omgivningen, så frågan kommer liksom av sig. Nu till det verkligen gäckande...Jag har aldrig sett den blomma!!! Trots massor av knoppar och fröhus. Jag smyger mig på den för att kunna överraska den mitt i en blomning, men inte då. Blommar den på natten eller???

Godnatt Dahlia

2010-11-07T19:40:00.002+01:00

Nypna av frosten ovan jord men levande med hopp om en fortsatt sommar därunder.

Nu ligger dom i garaget i väntan på våren. I år planterade jag dom direkt i jorden utan förgrodd i krukor som jag brukar. Resultatet blev faktiskt detsamma. Bra tillväxt och lång blomning. Skönt att veta att extra arbete inte lönar sig...

Flower Power

2010-11-07T16:49:00.005+01:00

Detta fantastiska nät! Som av en händelse hittade jag trädgårdsprogram från Bornholms TV2. Bara att återigen koppla ihop HDMI-sladden och lägga sig till rätta...Flower Power...

Tillökning

2010-11-03T20:12:00.004+01:00

Vi har fått en ny bebis i familjen. Väninnan Anna kom inte med vilken födelsedagsblomma som helst. Hon kom med en bebis från sitt olivträd. Följer ni Rosenvits blogg har ni säkert läst historien om moderträdet som återvände från dödens rike...

Det är definitivt nu...

2010-11-01T10:03:00.003+01:00

...hösten har slagit sina lovar omkring trädgården.

Ännu står en del kvar ute i växthuset. Blir det inte mer minus i veckan får jag ta tag i "Projekt - Flytta till uterummet" till helgen. Som mest har vi haft nätter med knappt 4 minusgrader och det har växthuset stått emot. Pelargoner, physalis, citrongräs, oliv m.m mår förträffligt, medan chiliplantorna har tyckt det var för kallt. Bladen slokar men frukterna hänger med.

Enkel goding

2010-11-01T09:58:00.003+01:00

Glömde ju alldeles bort fortsättning följer på min tidlösa. Jo, visst blev den enkelblommande, men många blommor på den enda löken jag satte gav mig ändå lycka i höstrusket.

Den lilla godingen är placerad så att den möter mig vid brevlådan när jag kommer hem.

17 års utbildning

2010-10-22T20:13:00.007+02:00

Vad kan man annars kalla alla dessa års lusläsning av Allt om trädgård?

Det är ju egentligen alldeles galet när man tänker efter. 17 år, 12 nummer per år. Prenumeration sedan starten. Det blir 204 tidningar som jag säkert läst uppskattningsvis minst 5 gånger per nummer.

Det är nog som sambon säger, trillar jag av pinnen nu så vågar han fasen inte elda upp dom. Trots att det är nästan det värsta han vet....förrådet i källaren med mina tidningar och böcker.

Men jag tror ändå att han hatar mitt förråd med ett leende på läpparna.

Mitt bibliotek

Mitt utbildningscenter

Mitt liv och lust i en njutning av ord och bild

Där jag hämtar kraft hela vintern...